Transportsystemets elektrifiering är en global utveckling där inte bara personbilar utan även bussar, båtar, tunga transporter och anläggningsmaskiner elektrifieras. Detta kan sägas vara den andra stora elektrifieringsvågen som rullar in över vårt samhälle. Den första handlade om elektricitet till belysning och produktion. Den vi nu går in i kommer att vara lika omvälvande. Omställningen kommer att gå snabbare än bedömare trodde för bara ett år sedan, inte minst i ljuset av ny skärpt EU-lagstiftning för koldioxidutsläpp.
I klimatpolitiska rådets rapport som publicerades i mars pekas elektrifieringen ut som en viktig komponent för att nå klimatmålen inom transportsektorn. Andra aspekter som lyfts fram som viktiga är ett transporteffektivt samhälle, effektivare fordon och en ökad inblandning av hållbara biodrivmedel.
Att stimulera biodrivmedel är en nyckelfråga för att påverka befintlig fordonsflotta. För att vi ska klara klimatutmaningen krävs att vi agerar på många fronter samtidigt. Ny teknik behöver gå hand i hand med beteendeförändringar, till exempel ett ökat delande av fordon och andra sätt att minska och effektivisera resandet.
Nationellt helhetsgrepp ett måste
Elektrifieringen innebär omfattande förändringar av industrilandskapet i Sverige. Den är en förutsättning för att Sverige även i framtiden ska vara en ledande tillverkare och exportör inom transportsektorn. Själva produktionen av elfordon behöver till exempel utvecklas så att den har så låg klimatpåverkan som möjligt.
Omfattande fokus behöver även läggas på att miljöanpassa batterierna så att inte ett stort miljöproblem ersätts av andra.
Elektrifieringen spelar en viktig roll för att minska buller och förbättra den urbana luftkvaliteten världen över. En uppskattning från WHO visar att omkring 3,7 miljoner människor dör i förtid av luftföroreningar, och att trafiken står för en stor del av detta.
Mycket görs redan för att stödja den pågående elektrifieringen. Men för att vi ska nå klimatmålen behöver vi kraftsamla ännu mer. Ett nationellt helhetsgrepp behövs där frågor som rör infrastruktur, samhällsplanering, innovationer, arbetsmarknad, forskning och utbildning beaktas samtidigt. Energimyndigheten har ett samordningsansvar men ytterligare samverkan behövs kring de uppgifter som i dag ligger hos bland andra Trafikverket, Boverket, Energimyndigheten och Vinnova. Vi vill lyfta fram tre viktiga aspekter som nu måste beaktas för att vi ska kunna ta nästa steg.
1. Bygg ut laddinfrastrukturen
En grundförutsättning för att marknaden för elektriska fordon ska kunna utvecklas är möjligheterna till laddning. För detta krävs planering och insatser med utgångspunkt i de olika fordonsslagens behov. Nytänkande fysisk planering krävs för att både tunga fordon och personbilar ska kunna nyttja laddinfrastrukturen. Investeringsstöd i form av exempelvis Klimatklivet är viktiga men måste hela tiden utvecklas för att stimulera elektrifieringen av olika fordon. Fortsatt stöd för lätta fordon är viktigt och när det gäller tunga lastbilar behövs större nationella pilotsatsningar. Det är också angeläget att fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och samfälligheter stödjer sina kunder och medlemmar att installera laddningsmöjligheter vid exempelvis flerfamiljshus. En annan viktig aspekt är möjligheterna för laddning av elbussar inom kollektivtrafiken.
2. Stärk samverkan mellan lärosäten och industri
Teknik- och produktionsutvecklingen av elfordon kan ge positiva effekter i Sverige. Tillverkning av exempelvis batterier och elektriska drivsystem här ger konkurrenskraft, arbetstillfällen och leveranstrygghet. Det gäller även utvecklingen av den mjukvara som behövs till moderna fordon. Därför är kompetensförsörjning och kompetensskiften också en viktig förutsättning för en omfattande elektrifiering. För att säkerställa framtidens kompetens behövs kontinuerlig samverkan mellan våra lärosäten och fordonsindustrin, inte minst underleverantörer som i dag inte har en upparbetad direktdialog med utbildningsväsendet.
3. Uppgradera elnätet
Det finns flera exempel på hur dagens elnät inte klarar av för många eller snabba laddningar samtidigt. När det gäller ellastbilar behövs exempelvis ännu högre effekt och fler laddningsplatser som är del av en logistikkedja. I stället för att se elbilsladdning som ett problem för elnäten kan de i själva verket öka möjligheterna för en omställning till 100 procent förnybar elproduktion. Genom automatisering och prissignaler från handel och elnät kan elbilarna ladda när tillgången är hög, i stället för att bidra till nya effekttoppar vid redan överbelastade tidpunkter. På så sätt optimeras både elproduktionen och överföringen. Energimyndigheten fokuserar redan på detta men det är också viktigt att nätägarna är proaktiva och lyhörda gentemot nya kundgrupper. Logistikföretag, färjerederier och aktörer inom kollektivtrafiken är exempel på aktörer som nu är i behov av mer effekt, men också korrekta prissignaler för att optimera laddningen.
Vi är beredda att ta ledartröjan
Västsverige har länge varit navet för svensk fordonsindustri. Varannan person som bor i Sverige som är direkt sysselsatt inom fordonsindustrin finns i Västra Götaland. Nu vill vi ta ansvar för att fortsätta sätta Sverige på kartan som världsledande inom fordonsbranschen. Vi är beredda att ta ledartröjan och gå före i omställningen till ett fossilfritt, klimatsmart och hälsosamt samhälle. Men för att vi ska lyckas behövs tydliga och sektorövergripande insatser från nationellt håll. Vi vill bjuda in till ökad dialog mellan regional och nationell nivå. Bara genom bred samverkan kan vi driva omställningen till ett klimatsmart transportsystem som håller generationer framöver.
Sofie Allert, vd Swedish Algae Factory
Martin Carling, ordförande Fyrbodals kommunalförbund
Anders Danielsson, landshövding i Västra Götalands län
Niklas Gustafsson, hållbarhetschef Volvo Group
Fredrik Hellman, Environmental Sustainability & Compliance, Astra Zeneca
Fredrik Hörstedt, vicerektor Chalmers tekniska högskola
Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör, Göteborgs stad
Sofia Karlsson, ordförande LRF Västra Götaland
Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
Johnny Magnusson, ordförande regionstyrelsen Västra Götalandsregionen
Jonathan Naraine, The Foodprint Lab
Pia Sandvik, vd RISE
Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren
