Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Elaine Eksvärd: Löfvens SD-prat är årets retoriska magplask

RETORIKSPALTEN: Det som är länken mellan politikerna och folket – kommunikationen – har ändrats. Men inte till det bättre.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

RETORIKSPALTEN: Det är många retoriska magplask i dessa tider. Löfvens frånvaro men också hans bristfälliga retorik när han väl kliver fram. Att höra De rödgröna sjunga på samma retoriska visor som Sverigedemokraterna har nynnat på sedan start, det måste ändå vara det största magplasket – inte minst för de rödgröna väljarna. SD har en ny visa: ”Vad var det vi sa?!”. Ja, vad är det egentligen ni säger kära politiker?

Även du som är politiskt färgad måste ändå medge att det inte är några brandtal eller citatmaskiner vi har till partiledare. Lyssnar vi till ett Almedalstal är det varken så att man tar med sig näsdukar innan talet ”utifall” eller gör volter efter talet för att det var så inspirerande. Enligt opinionsundersökningar är förtroendet för politiker i botten. ”Det enda man kan lita på är att Jimmie Åkesson kommer fortsätta att motverka invandring”, sa en socialdemokrat lätt chockat efter Romson och Löfvens presskonferens om flyktingkrisen. Det var inte den politiken socialdemokraten hade röstat på. De sa en sak och sen blev det något annat. Något har hänt som gjort att folket tappat förtroendet för politikerna. Det som är länken mellan politikerna och folket – kommunikationen – har ändrats.
  

Det började redan 2006 då partiledarna la undan talen som kom från hjärtat och i stället började tänka och agera strategiskt, nästan på cynisk nivå. Reinfeldt drog på sig en grön ylletröja när han skulle prata miljö. 2006 bjöd Moderaterna dessutom upp till dans. Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern tackade ja. Socialdemokraterna var inte sena med att göra samma sak med V och MP. Och det var där det började suddas ut, nyanserna hos Sveriges partier.

De en gång nyanserade partierna blev hopblandade med andra. Inte nog med det. Båda sidorna började klä sig och tala likadant. Förutom Reinfeldts gröna tröja så övergav Fridolin de tidigare manchesterkavajerna för skinande kostymer, Sahlin bar en dyr väska likt överklassen hon inte representerade, Lööf gick i Stureplanskläder när hon talade i landsbygdens frågor. Och alla tävlade om samma ord; ”jobben”, ”ansvar”. I en partiledardebatt 2014 hade det gått så långt att alla såg identiska ut.

2015 har det gått längre. Nu är det inte bara det att Jimmie Åkesson klädmässigt kan förväxlas med Stefan Löfven. Nu kan Stefan Löfvens och andra partiledares citat förväxlas med Jimmie Åkessons. Det måste vara 2015 största retoriska magplask, men också demokratins.

ELAINE EKSVÄRD
Elaine Eksvärd är vd på Snacka Snyggt retorikbyrå och skriver var tredje vecka en retorikspalt i Göteborgs-Posten.