Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I likhet med vår finansminister menar vi att statligt ägande i systemviktiga, krisdrabbade företag kan bli nödvändigt för att dämpa arbetslösheten, bibehålla konkurrenskraft och starta nödvändiga samhällsprojekt, skriver debattörerna. Bild: Jessica Gow/TT
I likhet med vår finansminister menar vi att statligt ägande i systemviktiga, krisdrabbade företag kan bli nödvändigt för att dämpa arbetslösheten, bibehålla konkurrenskraft och starta nödvändiga samhällsprojekt, skriver debattörerna. Bild: Jessica Gow/TT

Efter krisen måste vi skydda människor - inte förmögenheter

Sverige står inför den värsta krisen sedan andra världskriget. Varslen ökar snabbare än under 90-talskrisen. Nu behövs ett kraftfullt efterkrisprogram som innehåller ett permanent stärkt socialförsäkringssystem, återinförd fastighetsskatt, höjd kapitalinkomstskatt och statliga jobbskapande investeringsprojekten, skriver bland andra Markus Kallifatides, S-föreningen Reformisterna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Arbetslösheten stiger rekordsnabbt. Pandemin har i sig blottlagt en hårt pressad sjukvård och undermålig nationell beredskap. Det är en exceptionell situation. Ingen vet hur det slutar, men de flesta inser att det kommer att krävas ett omfattande insatser för att lyfta landet ur coronakrisen.

I Europa legitimerar näringsliv och borgerliga politiker nu statliga ingripanden i krisande företag, inklusive ökat statligt ägande. I likhet med vår finansminister menar vi att statligt ägande i systemviktiga, krisdrabbade företag kan bli nödvändigt för att dämpa arbetslösheten, bibehålla konkurrenskraft och starta nödvändiga samhällsprojekt. En bärande princip bör vara att folk sätts i arbete för att lösa samhällsproblem. Villkorslösa kontantstöd till företag med underliggande svagheter bör staten inte ägna sig åt.

Utmaningar kvarstår

Samtidigt vet vi att de utmaningar vi stod inför före virusutbrottet kvarstår. De växande klyftorna har inte suddats ut. Klimatkrisen har inte försvunnit. Ett kraftfullt efterkrisprogram, som skapar arbetstillfällen och snabbar på den gröna omställningen, ger en unik möjlighet att ta sig an problemen. Det kan stärka välfärden och utformas så att frukterna av återhämtningen tillfaller flertalet. Men det kräver att vi inte upprepar gångna decenniers misstag. Vi ska skydda människor, inte förmögenheter och bolagskonstruktioner. Risken är överhängande att krisen annars leder till ännu djupare klyftor.

Vi föreslår därför en genomgripande skattereform som omfattar återinförd förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt, progressiv fastighetsskatt, återställande av kapitalinkomstbeskattning till 30 procent, återinförd värnskatt, samt omvandling av dagens jobbskatteavdrag till ett grundavdrag på alla typer av lägre inkomster.

Vi föreslår därför etablerandet av en statlig investeringsbank och ett statligt byggbolag, gärna genom uppköp av bolag som nu reducerar sin verksamhet.

För att bygga ett bättre Sverige efter coronakrisen behövs en investeringsdriven återhämtning. Återhämtningen stärks om staten säkerställer tillgång på kapital och efterfrågan på arbetskraft. Vi föreslår därför etablerandet av en statlig investeringsbank och ett statligt byggbolag, gärna genom uppköp av bolag som nu reducerar sin verksamhet. Tillsammans utgör dessa statliga verktyg grunden för ett offensivt, sysselsättningsfrämjande investeringsprogram. Vi vill se ett grönt miljonprogram för att bygga bort bostadsbristen. Vi föreslår också snabbstart av infrastruktursatsningar som snabbjärnväg och subventionering av storskaliga energieffektiviseringar av miljonprogram och industriverksamheter.

Unik möjlighet att göra rätt

Om inte kommande års stimulanspaket utformas rätt så kommer världen att bränna sin sista chans att hantera klimatkrisen. Samtidigt utgör den ekonomiska återhämtningen en unik möjlighet att göra om och göra rätt. Inte minst för Sverige, med goda möjligheter till stärkt konkurrenskraft genom en påskyndad grön, teknisk utveckling. Staten bör naturligtvis ställa strikta klimatkrav på de företag som får stöd under krisen och som staten blir delägare i. Vi vill se en offensiv satsning, med målet att fasa ut fossila bränslen senast år 2035. Sätt nu planerna i verket och understöd omvandlingen med en investeringsbank, klimatkrav på offentlig upphandling och ökade löpande klimatsatsningar. Därutöver är det hög tid att återta samhällskritisk infrastruktur såsom apotek och järnvägsunderhåll i offentlig regi.

Vid sidan om offentliga investeringar är den offentliga välfärden avgörande för ekonomins återhämtning. Det är hög tid att bryta med åratal av automatiska nedskärningar och misslyckade marknadsexperiment. De pengar som utlovas till kommuner och regioner är välkomna, men tyvärr otillräckliga. Välfärdssatsningen bör mer än fördubblas från de aviserade 22 till minst 50 miljarder kronor årligen. För att tackla arbetslösheten kommer det också krävas ytterligare förstärkning av yrkesutbildning, inklusive ekonomiska incitament för att delta.

Systemet har urholkats

De gemensamma trygghetsförsäkringarna vid arbetslöshet och sjukdom är även avgörande för den ekonomiska återhämtningen. Tyvärr har systemet under lång tid urholkats. Nu har vissa delar tillfälligt stärkts för att hantera krisen, men en stark återhämtning kräver att åtgärderna utvidgas och görs permanenta. Vi föreslår sänkt skatt på ersättningarna, permanent borttagande av karensdag, permanent förstärkning av a-kassa och sjukpenning, samt sänkt tröskel för a-kassa.

På kort sikt bör krisprogrammet finansieras genom betydande upplåning. Vi föreslår en låneram på 1 000 miljarder kronor och ett nytt skuldankare på 55 procent av BNP. Medlen bör användas för att stärka välfärdsstaten och skapa nya värden och arbetstillfällen.

Det är nu allas vår plikt att agera i det nationella intresset i en tid av kris. Det gäller inte minst de kapitalägare som i dagsläget söker statligt stöd.

Jens Ergon, journalist och styrelseersättare, S-föreningen Reformisterna

Karina Cubilla, fackligt förtroendevald och styrelseledamot, S-föreningen Reformisterna

Markus Kallifatides, ekonom och ordförande, S-föreningen Reformisterna