Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Effektivare välfärd sparar miljarder

Det behövs ett perspektivskifte i svensk politik. Mer pengar är inte lösningen på alla de problem som existerar i statlig och kommunal verksamhet. Verksamheterna behöver i stället bli effektivare, skriver Christian Ekström, Skattebetalarna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dagarna kan man hoppas att Sverige – efter många om och men – ska få en ny regering. Debatten såväl inför som efter valet har präglats av spelteori. Vem som ska blida regering med vem och med vilket stöd har helt trängt undan debatten om vilka utmaningar som landet står inför; bland annat Europas svagaste tillväxt per capita, ett omfattande slöseri med skattepengar och ett skattesystem som motverkar arbete och företagande. När en ny regering tillträder är det hög tid att ta sig an de dessa.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Inledningsvis kan man konstatera att vänsterblocket gjorde ett uselt val. Totalt tappar vänsterpartierna, inräknat Feministiskt Initiativ, 5,6 procentenheter. Framgången för Vänsterpartiet, det enda av partierna som gick framåt, är mindre än minskningen för något av de andra tre partierna.

Nu finns en insikt om att den som spenderar flest skattekronor inte per automatik skapar bäst välfärd.

En viktig förklaring kan vara att Socialdemokraterna tidigt uttalade att valet stod mellan välfärd och sänkt skatt. Väljarna tycks ha varit uppmärksamma under de senaste fyra åren, då polisbristen ökat och vårdköerna fördubblats samtidigt som skatterna höjts med närmare 50 miljarder kronor netto. Nu finns en insikt om att den som spenderar flest skattekronor inte per automatik skapar bäst välfärd.

Ett stort och grundläggande problem är att Sverige trots ett av världens högsta skattetryck inte kan leverera en offentligt finansierad välfärd i paritet med kostnaden. Det urholkar medborgarnas förtroende för det offentliga när över hälften av en normal inkomst går i skatt samtidigt som man är osäker på om man kommer att få vård i tid eller att polisen kommer om man blir utsatt för brott. Att samhällskontraktet inte fungerar riskerar på sikt att få ödesdigra konsekvenser.

Det här är inte en enkel uppgift för våra beslutsfattare att ta tag i, men desto viktigare. Till att börja med krävs ett perspektivskifte. Mer pengar är inte lösningen på alla de problem som existerar i statlig och kommunal verksamhet. I några fall saknas säkert pengar, men långt ifrån i alla. I stället handlar det om att göra verksamheten mer effektiv. I kommuner och landsting skulle man exempelvis kunna spara 60 miljarder kronor årligen genom att inspireras av varandra, enligt utredningar som bland andra WSP gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Inom myndigheterna bör kontrollen bli bättre. I välfärdssystemen försvinner varje år tio miljarder på grund av kriminellt utnyttjande. Ytterligare tio miljarder på grund av slarv.

Inom myndigheterna bör kontrollen bli bättre. I välfärdssystemen försvinner varje år tio miljarder på grund av kriminellt utnyttjande. Ytterligare tio miljarder på grund av slarv. Och få tror att de 80 miljarder som Arbetsförmedlingen varje år förbrukar är effektivt använda. Det offentliga måste helt enkelt styras bättre. Svårt? Ja, tvivelsutan. Rimligt? Ja, i högsta grad.

En del av lösningen är att det offentliga måste prioritera inte bara inom den verksamhet som utförs, utan också mellan olika verksamheter. Det är helt enkelt inte acceptabelt att en kommun lägger skattepengar på spektakulära satsningar av olika slag när hemtjänst och skola inte fungerar. Det är oacceptabelt att verksamheter som MUCF, trots återkommande och allvarlig kritik, fortsätter betala ut föreningsstöd till verksamheter som ibland inte ens finns.

Det är inte rimligt att kommuner som år ut och år in missköter sin verksamhet fortsatt kan leva på bidrag från andra kommuner.

Den lätthet med vilken regering och verkschefer tar riksrevisionens kritik imponerar inte heller. Likaså är det inte rimligt att kommuner som år ut och år in missköter sin verksamhet fortsatt kan leva på bidrag från andra kommuner. Kommuner med tuffare förutsättningar behöver självfallet stöd för att kunna leva upp till sina åtaganden, men dagens skatteutjämningssystem premierar slarv och slöseri och bestraffar sparsamhet. Det är inte hållbart när problemen i välfärden är så stora och behöver lösas skyndsamt.

Att fokusera de offentliga utgifterna så att varje skattekrona i första hand går till det verkligt gemensamma, och där används så att den gör största möjliga nytta, är ett viktigt och systematiskt arbete som måste inledas snarast. Oavsett vilka partikonstellationer som innehar regeringsmakten.

Christian Ekström

vd Skattebetalarna