Domstolarna är varken rädda eller ängsliga

Replik

Gängkriminalitet, 7/9

I en debattartikel 7/9 framför åklagaren Thomas Ahlstrand allvarlig kritik mot domstolarna för deras bevisvärdering i mål där de misstänkta är ”gängkriminella”. Artikeln innehåller påståenden som vi menar är direkt felaktiga och missvisande. Thomas Ahlstrand säger till exempel att han hos domstolarna ser en försiktighet och en rädsla för att döma oskyldiga och att domstolarna inte längre söker vad som är sant.

Vi kan ha viss förståelse för att han som åklagare kan uppleva en besvikelse och frustration när åtal inte leder till fällande domar. Att åtalade personer ibland frikänns beror dock inte på en ängslighet eller rädsla hos svenska domare utan har sin grund i de rättsstatliga principer som domstolarna är satta att upprätthålla.

Utom rimligt tvivel

En svensk domstol har i ett brottmål inte till uppgift att utforska sanningen. En domstols uppgift är i stället att pröva om åklagaren kan bevisa sitt åtal. Kommer domstolen fram till att det finns ett rimligt tvivel om det åklagaren påstår har hänt, ska domstolen enligt gällande rätt fria.

I Sverige har vi högt ställda beviskrav i brottmål vilket har sin grund i att vi inte vill ha oskyldiga människor i fängelse. Inte minst gäller förstås detta när en person riskerar ett långt fängelsestraff till följd av ett åtal. Domstolen måste därför vara säker på att bevisen mot den åtalade personen är tillräckliga.

De höga beviskraven gäller alla som står åtalade för brott, även så kallade gängkriminella

Principen om allas likhet inför lagen är viktig i sammanhanget. I en domstol betraktas alla som oskyldiga tills åklagaren har bevisat motsatsen. De höga beviskraven gäller alla som står åtalade för brott, även så kallade gängkriminella.

Krävs mer resurser

Det saknas alltså enligt vår uppfattning helt stöd för påståendet att åtalade personer frikänns på grund av att domarna är ängsliga eller rädda. Tvärtom är domare utbildade och tränade i att ta det ansvar det innebär att döma åtalade personer för brott.

Att sedan polis och åklagare kan behöva mer resurser och andra rättsliga verktyg för att bättre kunna underbygga åtal och bevisa vad som har skett är en annan fråga. Så länge sådana inte finns ska inte domstolarna kompensera genom att finna personer skyldiga trots bristfälliga bevis. Då skulle domstolarna svika sitt samhällsuppdrag och sin uppgift att vara neutrala och opartiska.

Anders Hagsgård, president i Hovrätten för Västra Sverige

Johan Kvart, lagman i Göteborgs tingsrätt