Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Djupt vilseledande försvar av de vinstdrivna skolorna

Bijan Fahimi, VD för Tellusgruppen, konstaterar att den främsta orsaken till segregationen inte är friskolor. Så långt har han rätt i sin debattartikel. Skolsegregationen beror mest på bostadssegregation men den förvärras av skolvalet. Resten av artikeln är tyvärr djupt vilseledande, skriver Markus Larsson, Tankesmedjan Balans.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

10/12 Segregationen beror på migrationspolitiken, inte på friskolorna

Bijan ger till att börja med en missvisande bild av sitt eget skolföretag när han hävdar att “Tellusgruppen har en betydande del av sin verksamhet i mycket segregerade områden”. Tellusgruppen driver fyra grundskolor - under varumärket Robinson - som alla ligger i Enköping. Alla fyra Tellus-skolor tycks aktivt bidra till ökad segregation.

Enligt Skolverkets officiella statistik har 5 procent av eleverna på Robinsonskolorna utländsk bakgrund. Motsvarande andel på de kommunala skolorna i Enköping är 25 procent. 77 procent av eleverna på Robinsonskolorna har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel på de kommunala skolorna i Enköping är 50 procent.

Minskar inte segregationen

Bijan påstår vidare att “kommersiellt drivna skolor är mycket effektiva på att mobilisera de finansiella och verksamhetsmässiga resurser som behövs för att motverka segregationen.” Bijan tar den snabbt växande Internationella Engelska Skolan (IES) som exempel, men inte heller IES bidrar till att minska segregationen.

Segregationen handlar inte bara om elevernas härkomst utan kanske ännu mer om föräldrarnas utbildningsbakgrund. IES har förvisso en högre andel elever med utländsk bakgrund än den kommunala skolan men det är främst elever från välutbildade och ekonomiskt starka hem. Det här är elever som i företagsekonomiska termer kan definieras som “lönsamma” eftersom de klarar undervisning med IES lägre lärartäthet.

Bijan beskriver delvis själv vad som händer när elever söker sig till exempelvis IES. När IES öppnar en ny skola ökar andelen resurskrävande elever i den kommunala skolan, samtidigt som den kommunala skolans resurser minskar. Det här skapar sämre möjligheter för skolväsendet att hjälpa de elever som har störst behov.

IES har förvisso en högre andel elever med utländsk bakgrund än den kommunala skolan men det är främst elever från välutbildade och ekonomiskt starka hem

Vinstdrivande företag strävar efter ökad lönsamhet och ska så göra. Den kritik som nu framförs av många debattörer riktar sig inte mot friskoleägarna, utan mot det världsunika svenska regelverket med skattefinansierad skolpeng och fri etableringsrätt för vinstdrivande skolor.

Vi har valt att styra skolan genom att marknadsutsätta den men vi behöver ompröva den politiken för den fungerar inte. Jakten efter lönsamhet innebär att det saknas incitament för skolföretag att försöka attrahera olönsamma elever. Detta gäller också när koncerner som IES etablerar sig i förorten.

Inte lösningen

Glädjande nog har yrkesverksamma lärare och rektorer börjat att säga ifrån. Till skillnad från aktiebolagsskolornas ägare befinner de sig ute i klassrummen i de skolor där segregationen uppstår. De vet att marknadsskolan och de växande koncernerna inte kan vara lösningen på segregationen.

Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans