Facebook plockade under andra kvartalet 2020 ner över sju miljoner inlägg för att påverka coronadebatten. Twitter har utan förvarning minskat synligheten hos konton och inlägg som förknippas med oönskade perspektiv och analyser. Youtube förbjuder publicering av videomaterial med ”vilseledande innehåll som utgör en allvarlig risk för att orsaka skada”, skriver debattörerna.
Facebook plockade under andra kvartalet 2020 ner över sju miljoner inlägg för att påverka coronadebatten. Twitter har utan förvarning minskat synligheten hos konton och inlägg som förknippas med oönskade perspektiv och analyser. Youtube förbjuder publicering av videomaterial med ”vilseledande innehåll som utgör en allvarlig risk för att orsaka skada”, skriver debattörerna. Bild: isabell Höjman/TT

Digitala plattformar ska inte censurera fritt åsiktsutbyte

Utvecklingen av den digitala informationsteknologin har revolutionerat människors möjligheter att söka och dela värdefull information. Men vi har de senaste åren noterat en tendens mot ökad central kontroll över vad du och jag kan se, läsa och diskutera. Ett exempel är de digitala plattformarnas problematiska åtgärder för att hålla tillbaka kritiska perspektiv på coronarestriktioner. Vetenskap förutsätter fri diskussion i ett öppet debattklimat där oliktänkande och nya perspektiv uppmuntras snarare än undertrycks, skriver Axel Berglund och Johan Eddebo.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Rätt förvaltad stärker teknologin demokratin. Men för mäktiga särintressen som vill vidmakthålla eller skjuta fram sina positioner kan demokratiseringen också ses som ett hot. Den innebär ett ökat behov av att söka påverka informationsflödet och därmed opinioner i önskvärd riktning. Digitala skuggor skymmer sikten. Endast de redan hårt upptrampade stigarna blir synliga och fria att beträdas.

Privata algoritmer, profilering av användare och shadowbanning (smygblockering), är några av verktygen som i dag används för att kontrollera information.

Ett exempel som vi här vill lyfta fram är de digitala plattformarnas problematiska åtgärder för att hålla tillbaka kritiska perspektiv på coronarestriktioner. Facebook plockade under andra kvartalet 2020 ner över sju miljoner inlägg för att påverka coronadebatten. Twitter har utan förvarning minskat synligheten hos konton och inlägg som förknippas med oönskade perspektiv och analyser. Youtube förbjuder publicering av videomaterial med ”vilseledande innehåll som utgör en allvarlig risk för att orsaka skada”. Här förlitar man sig på folkhälsomyndigheter och internationella hälsoorganisationer.

ANNONS

Problemet är dock att organisationer som EMA (European Medicines Agency) och det svenska Läkemedelsverket i stor utsträckning finansieras av läkemedelsindustrin, varför deras oberoende kan ifrågasättas. Och även om myndigheterna i teorin vore helt oberoende så menar vi att myndigheter och internationella organisationer inte kan tillåtas vara oantastbara sanningsministerier.

Allvarliga konsekvenser

Den starka centralstyrningen av informationsflödet har mycket allvarliga konsekvenser. Den får effekter på hur vetenskapligt och journalistiskt arbete kan utformas och genomföras. Den skapar strukturer som omedelbart slår ner på bristande renlärighet och skrämmer kritiska röster till tystnad. Politiska beslut riskerar att baseras på felaktigt, ofullständigt eller dåligt analyserat underlag, vilket i sin tur leder till misslyckande åtgärder. I förlängningen kan allmänhetens förtroende för våra gemensamma institutioner ruckas i grunden.

Vetenskap förutsätter fri diskussion i ett öppet debattklimat där oliktänkande och nya perspektiv uppmuntras snarare än undertrycks. Ett fritt åsiktsutbyte, där olika ståndpunkter får bedömas på sina egna meriter, gör det lättare att identifiera felaktig eller vilseledande information. Har man bra argument och stark bevisning på sin sida så finns en naturlig instinkt att vilja komma till tals, att vilja debattera i öppen dager. De som har en annan ståndpunkt kan presentera sina motargument. Ignorans eller censur av påstått felaktig information ger sken av att man har något att dölja, eller att man helt enkelt inte har några bra motargument.

ANNONS

Ett fritt åsiktsutbyte, där olika ståndpunkter får bedömas på sina egna meriter, gör det lättare att identifiera felaktig eller vilseledande information

Det öppna samtalet behöver nu en renässans Det måste byggas upp på ett sätt som tar hänsyn till samtidens nya och unika risker. Digital infrastruktur och förvaltningen av densamma är här av central betydelse. Yttrandefrihet inom det fulla utrymme lagen tillåter är nödvändigt men inte tillräckligt. Oliktänkande måste i praktiken ges förutsättningar till att kunna göra sina röster hörda och även premieras för det.

Axel Berglund, jurist och debattör

Johan Eddebo, fil. dr, forskare inom digitalisering och mänskliga rättigheter

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS