Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Detta blir ingen bra start i FN:s säkerhetsråd

Det är svårt att förstå varför den rödgröna regeringen avstår från att uppdatera rapporterna om hur de mänskliga rättigheterna respekteras världen över. Speciellt med tanke på det försämrade läget i världen, skriver Karin Enström (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Karin Enström (M), utrikespolitisk talesperson

Grunden i den svenska utrikespolitiken är att den ska vara värderingsdriven enligt folkrätten och de mänskliga rättigheterna. För att underlätta arbetet och informera allmänheten om situationen för de mänskliga rättigheterna i världen har utrikesdepartementet (UD) genom åren ställt samman landspecifika rapporter. Tyvärr har detta upphört under den rödgröna regeringen.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Ökad oro i världen

När Sverige i början av nästa år inleder sitt medlemskap i FN:s säkerhetsråd sker det i en tid av ökad oro världen över. Enligt Human Rights Watchs senaste årliga rapport är de mänskliga rättigheterna på tillbakagång. De senaste åren har kännetecknats av krig, terror, migrationsströmmar och till och med europeiska länder har rört sig i en mer auktoritär riktning. Brexit skapar en än osäkrare framtid och ett EU utan Storbritannien är ett svagare EU. En orolig omvärld ställer krav på svensk utrikespolitik.

Arbetet med att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna är en prioriterad uppgift för UD och ska genomsyra alla delar av utrikespolitiken. I ett läge när stora förändringar sker i vår omvärld och inte sällan till det sämre är det viktigt att ha så korrekt information som möjligt.

Inga nya rapporter sedan 2014

UD har sedan 2002 årligen sammanställt rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i världens länder som publicerats på regeringens webbplats för mänskliga rättigheter. På så vis har allmänheten på ett enkelt sätt kunnat ta del av dessa rapporter. Tyvärr har det inte kommit några rapporter sedan 2014.

Detta trots att regeringen, inte minst i samband med att Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd, tydligt sagt att Sverige ska föra en värderingsdriven utrikespolitik som vilar på en stadig grund gällande exempelvis de mänskliga rättigheterna.

Det är därför svårt att förstå varför den rödgröna regeringen avstår från att uppdatera rapporterna om mänskliga rättigheter. Speciellt med tanke på det försämrade läget i världen.

Ska vara en stark röst

Svensk utrikespolitik ska vara en tydlig röst för frihet och mänskliga rättigheter runtom i världen. Exempelvis måste stödet och resurserna till försvarare av opinionsfriheterna fortsätta stärkas. Respekt för folkrätten och de mänskliga rättigheterna ska vara genomgående i alla delar av utrikespolitiken.

Den rödgröna regeringen måste nu arbeta för att UD snarast uppdaterar de landspecifika rapporterna om mänskliga rättigheter. Dessa rapporter är en viktig grund för Sveriges arbete med mänskliga rättigheter och rapporterna skulle borga för en bra start på det arbetet i FN:s säkerhetsråd.

Karin Enström (M)

utrikespolitisk talesperson