Göteborgs hamn är central för svensk handel, den svenska exportindustrin och i förlängningen den svenska välfärden. Sveriges kontakt med omvärlden utgår från Göteborg. Utan Göteborgs hamn stannar Sverige och den svenska industrin. Därmed handlar konflikten i hamnen om så mycket mer. Det är ett nationellt allmänintresse och mot den bakgrunden är den rödgröna regeringen märkbart passiv i den konflikt som nu råder.
Sverige är en liten, öppen ekonomi med ett stort exportberoende. Den svenska exporten är avgörande för vår tillväxt. Företag som Volvo, SSAB, Stora Enso, H&M och SKF drabbas hårt. Göteborgs hamn är central för att globala företag ska verka och utvecklas i Sverige.
Närmare en tredjedel av den svenska utrikeshandeln passerar Göteborgs hamn. Under ett år hanteras nära 800 000 tjugofotscontainrar i hamnen. Skulle dessa placeras på en lång rad skulle de sträcka sig från Göteborg till Kina. Hamnen trafikeras i sin tur av 25 dagliga containerpendlar som förbinder städer runt om i hela Sverige och Norge.
Omöjligt krav
Konflikten i Göteborgs hamn handlar om att Svenska Hamnarbetarförbundets avdelning 4 vill ha ett eget kollektivavtal. Men det är inte möjligt att teckna ytterligare kollektivavtal för APM Terminals. Detta eftersom det redan finns ett kollektivavtal mellan Transportarbetareförbundet och Sveriges Hamnar. Medlingsinstitutet har dock föreslagit ett hängavtal på Transportarbetareförbundets kollektivavtal.
Det gör att hamnarbetarna i det konkurrerande facket kan strejka trots att det finns ett gällande kollektivavtal. De strejkande hamnarbetarna vid APM Terminals i Göteborgs hamn har i dagsläget en snittlön på 49 527 kronor i månaden.
Stora konsekvenser
Stridsåtgärderna som har vidtagits har haft stora konsekvenser för såväl hamnen som transportnäringen. I höstats reducerades APM:s kapacitet till 20–30 procent av normal nivå. När driften stoppas påverkar det handeln i hela Sverige. Det är inte rimligt att svensk infrastruktur ständigt ska hotas av konflikt.
Liberalerna vill se att fredsplikt ska råda om det finns kollektivavtal på en arbetsplats. Ett fackförbund ska alltid ha möjlighet att vidta stridsåtgärder för att teckna kollektivavtal. Men om ett kollektivavtal redan finns, som i Göteborgs hamn, ska fredsplikt gälla.
Hamnarbetarförbundets agerande hotar både jobb och tillväxt, inte bara i Göteborg, utan i hela Norden. Liberalerna vill att det införs en proportionalitetsprincip på arbetsmarknaden så att det i en konflikt finns en rimlig proportion mellan vad man vill uppnå och de använda stridsåtgärderna. Det skulle begränsa möjligheten till stridsåtgärder som kostar lite för den egna organisationen, men som orsakar stora kostnader för motparten och tredje man. En sådan bestämmelse finns i våra grannländer Danmark och Norge, men saknas helt på svensk arbetsmarknad i dag. Konflikten har redan fått stora negativa konsekvenser på vitala samhällsintressen.
Moderna regler
I takt med globaliseringen och den ökade rörligheten för varor och tjänster blir det också viktigt att se de nationella regelverken i relation till regelverk i andra jämförbara länder. Vi ska stå upp för den svenska modellen. Men ska den svenska modellen överleva och åtnjuta legitimitet behövs moderna regler för en ny ekonomi. Strejkrätten måste begränsas för jobben och välfärdens skull. Det är hög tid att införa en proportionalitetsprincip.
Jan Björklund (L)
partiledare
Helene Odenjung (L)
kommunalråd
Mats Persson (L)
riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson