Jag har noterat att det pågår en debatt – främst inom Twitter-sfären – om vilka flaggor som får användas på studentflaket. Vissa, bland annat Moderaternas partiledare, tycks mena att det skulle vara fel och otacksamt mot Sverige att stolta gymnasieelever, på vad många uppfattar som sin viktigaste dag i livet, ibland väljer att ta med sig och glatt vifta med en flagga från föräldrarnas hemland.
Vi är nog många som - i mitt fall alltid lika rörd och nära tårar - har sett elever från alla bakgrunder, samhällsklasser och världens länder springa ut med de största av leenden.
Första kvinnan
En av dem kan vara tjejen med somaliskt ursprung, vars mamma aldrig fick gå i skola – för det skulle inte kvinnor göra. De skulle inte läsa, de skulle finna sig i könsförtryck och diskriminering. Hon bär en somalisk flagga i sin svenska studentmössa för att det symboliserar just att hon är den första kvinnan i sin somaliska släkt som har fått utbilda sig.
En annan kan vara killen från Irak, som kom till Sverige som liten. Hans föräldrar förlorade allt i kriget, tvingades lämna sina nära och kära, men har kämpat till allt för att ge honom chansen till ett gott liv här i Sverige. Han bär en irakisk flagga om en påminnelse om att han alltid har sitt krigsdrabbade hemland i hjärtat.
För mig som socialdemokrat är det viktigaste att alla överhuvudtaget får chansen att le sådär som bara studenter gör – oavsett vilken flagga man viftar med
En tredje kan vara en kurdisk student, med dussintals nallar runt halsen, som bor i Sverige för att föräldrarna inte fick prata kurdiska, inte fick läsa på kurdiska, inte fick tänka på kurdiska och vågade drömma om ett fritt Kurdistan. Den kurdiska studenten bär en kurdisk flagga för att det bara är i Sverige – inte i hemlandet – som den flaggan får användas på en studentexamen.
Den fjärde kanske inte har en flagga alls, inte en mössa alls, ingen högtidlig klädsel och springer inte ut. Den fjärde studenten kanske tillhör den tredjedel av alla gymnasieelever som inte tar studentexamen efter tre år, som inte lyckats i ett system där konkurrens och marknad är allt, som haft det jobbigt hemma och aldrig fått hjälp med läxorna. Den fjärde studenten går en kortare medellivslängd till mötes, en väsentligt lägre inkomst till mötes, ett mindre fritt liv till mötes.
Alla ska få chansen
Så - förlåt för att jag svär såhär mitt i kulturkrigskyrkan, men jag tänker fortsätta fokusera på den fjärde studenten. För mig som socialdemokrat är det viktigaste att alla överhuvudtaget får chansen att le sådär som bara studenter gör – oavsett vilken flagga man viftar med, vilken mössa man har på sig eller vilket bubbel man skålar i.
Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) Kommunalråd