Det måste bli lönsamt att investera i kompetens

Flaskhalsen i dagens ekonomi är som regel humant kapital i form av medarbetarnas kompetens. Men kompetenshöjning redovisas som en kostnad, en ny robot är däremot en investering. Det här behöver ändras, skriver Johan Winsborn och Nima Sanandaji.

ANNONS
|

De senaste tre åren har tillverkningsindustrin investerat nära 27 miljarder kronor i Västra Götalands län. Investeringarna i maskiner och apparater behövs för att näringslivet ska kunna växa med nya tekniker, och de är lönsamma eftersom företagen kan göra avdrag från dem. För att länets företag ska få en ledande ställning i den globala konkurrensen behöver också investeringar i medarbetarnas kunskaper uppmuntras. Det system som finns i dagens Sverige gör det lönsamt att investera i en industrirobot – dock betydligt mindre lönsamt att lära medarbetarna att använda roboten.

Gamla begränsningar

Tidigare växte den svenska ekonomin framförallt genom investeringar i fabriker och industriella apparater. Bristen på fysiskt kapital var det som begränsade tillväxten. Därför infördes regler som uppmuntrar företagen att göra dessa investeringar. När industrier investerar i fysiskt kapital får de räkna in det i sina balansräkningar som en tillgång. Den chef som tar beslutet att köpa en ny industrirobot kan säga till aktieägare och styrelseledamöter att pengarna investerats offensivt inför framtiden.

ANNONS

I dag har Sverige en kunskapsbaserad ekonomi. Flaskhalsen för tillväxt är som regel humant kapital i form av medarbetarnas kompetenser. Rimligtvis borde det därför vara så att företagen uppmuntras att investera i sin personals kompetensutveckling. Märkligt nog är det inte så.

Om samma chef tar beslutet att vidareutbilda personalen i att använda industrirobotar redovisas det – i enlighet med lagstiftningen – som en löpande kostnad i stället för en investering.

Företagen i Västra Götalands län har under lång tid haft svårt att rekrytera ingenjörer, tekniker och andra kvalificerade kompetenser. Kompetensutveckling borde rimligtvis uppmuntras så att poolen av kvalificerad personal ökar på arbetsmarknaden. Trots det håller Sverige fast vid en bokföringslag som aktivt motverkar näringslivets satsningar på kompetens.

Är det inte dags att göra det lika lönsamt att investera i kunskap som i maskiner?

Johan Winsborn

branschansvarig Utbildningsföretagen

Nima Sanandaji

tekn dr och författare till boken ”Miljonprogram för kunskap”

ANNONS