Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I dagsläget är Sveriges självförsörjningsgrad inom livsmedel ungefär 50 procent, vilket är väldigt allvarligt och utgör en svaghet i Sveriges totalförsvar.Det skulle heller inte behöva se ut så här idag. I Sverige finns det drygt 600 000 hektar obrukad åkermark. Men det politiska klimatet gör det inte attraktivt att sätta den i arbete, skriver debattören. Bild: Andreas Hillergren/TT
I dagsläget är Sveriges självförsörjningsgrad inom livsmedel ungefär 50 procent, vilket är väldigt allvarligt och utgör en svaghet i Sveriges totalförsvar.Det skulle heller inte behöva se ut så här idag. I Sverige finns det drygt 600 000 hektar obrukad åkermark. Men det politiska klimatet gör det inte attraktivt att sätta den i arbete, skriver debattören. Bild: Andreas Hillergren/TT

Det måste bli lönsammare för bönderna att öka produktionen

Det har under de senaste månaderna efter Rysslands invasion av Ukraina funnits flera viktiga lärdomar att dra. Självförsörjningen är en sådan. Vi behöver stärka möjligheterna för svenska bönder att öka sin produktion, skriver Jessica Polfjärd (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Ett område som hittills har varit frånvarande i den europeiska debatten är självförsörjningen av livsmedel. Livsmedelsförsörjning är en av de allra viktigaste delarna i planeringen för ett lands totalförsvar. En nationell samordning av kris- och beredskapsplanering för Sveriges livsmedelsförsörjning är av yttersta vikt för samhällets förmåga att hantera allvarliga kriser eller ett väpnat angrepp.

I dagsläget är Sveriges självförsörjningsgrad inom livsmedel ungefär 50 procent, vilket är väldigt allvarligt och utgör en svaghet i Sveriges totalförsvar.

Det skulle heller inte behöva se ut så här idag. I Sverige finns det drygt 600 000 hektar obrukad åkermark. Men det politiska klimatet gör det inte attraktivt att sätta den i arbete.

Lönar sig inte

Verkligheten som alltför många svenska lantbrukare möter i dag är att det helt enkelt inte lönar sig att öka produktionen. Det är ett samhällsproblem som sträcker sig långt bortom landsbygden och påverkar hela vårt samhälle.

I tider av ökad osäkerhet blir det dessutom en avgörande fråga – samhället behöver planera för att totalförsvarsviktiga verksamheter kan fortsätta även under kriser och krig.

För detta är tre punkter är särskilt viktiga: För det första måste vi göra det enklare och lönsammare att framställa livsmedel. Svenskt lantbruk måste vara konkurrenskraftigt och mindre sårbart under kristider. Det handlar inte minst om sänkta drivmedels- och produktionskostnader samt regelförenklingar för svenska producenter. Alla onödiga hinder måste bort till förmån för livsmedelsförsörjningen.

Våra lantbrukare ska ha tillgång till en tillräcklig verktygslåda för att möta såväl dagens som framtidens utmaningar

För det andra behöver vi en lantbrukspolitik som ser möjligheter framför hinder och som är evidensbaserad och framåtblickande. Därför välkomnar vi beprövad ny teknik inom jordbruket. Det innefattar bland annat genmodifierade grödor och säkert användande av växtskydd för människa och miljö. Våra lantbrukare ska ha tillgång till en tillräcklig verktygslåda för att möta såväl dagens som framtidens utmaningar.

För det tredje behöver vi ta fram en ny nationell plan för Sveriges livsmedelsförsörjning. Särskilda strategiska varor såsom foder, gödningsmedel och färdiga produkter bör finnas i omsättningslager. Detta är särskilt viktigt för varor och produkter som vi i dag huvudsakligen importerar.

Allt för länge har lantbruket bortprioriteras i politiken. Det är dags att vi ändrar på det, såväl i EU som i Sverige.

Jessica Polfjärd (M) Europaparlamentariker