En stärkt laboratorieverksamhet är helt nödvändig för att patienterna ska få en effektiv och jämlik vård. Det var det tydliga budskapet när beslutet att samla all labbverksamhet i Västra Götalandsregionen i en gemensam organisation togs.
Även om du som patient sällan möter den personal som arbetar på labb, så utför de ett arbete som är helt avgörande för att hälso- och sjukvården ska fungera. Dygnet runt finns de där för att du ska få rätt behandling. I stort sett alla läkarkontakter ger upphov till någon form av test. Covid-19 har också gjort oss uppmärksamma på hur viktiga laboratorierna är för ett gott smittskydd.
Västra Götalandsregionen har emellertid i likhet med de flesta andra regioner svårt att rekrytera biomedicinska analytiker, som är en nyckelkompetens för laboratoriernas verksamhet. I det läget räcker det inte för en kunskapsintensiv verksamhet att bara genomföra en organisationsförändring.
Nyutbildade lämnar yrket
Fler utbildningsplatser är inte heller någon lösning när de som redan utbildat sig väljer att lämna yrket på grund av att det är i stort sett omöjligt att få upp lönen på något annat sätt. I dag arbetar bara 2 av 3 av de examinerade inom hälso- och sjukvården. För Naturvetarna som även organiserar biomedicinska analytiker inom annan laboratorieverksamhet, läkemedelsindustrin och djursjukvården har det under lång tid varit uppenbart att det finns konkurrens om kompetensen.
Redan i dag saknas 2 000 biomedicinska analytiker. Om vi inte agerar nu kommer detta att vara den största bristprofessionen inom vården 2035.
I ett läge där efterfrågan vida överskrider tillgången kan man förvänta sig ökade löner och förbättrade arbetsvillkor. Så är inte fallet och chefen för verksamheten konstaterar att det är olyckligt att den labororatoriemedicinska personalen halkat efter i lönestrukturen och att det saknas förutsättningar att premiera värdefulla medarbetare med lön. Det har nu gått så långt att hela 87 procent av biomedicinska analytikerna anser att löneläget visar att arbetsgivaren inte värdesätter den kompetens de besitter, enligt en undersökning av Naturvetarna.
Regionerna måste vara attraktiva arbetsgivare
Saco har i sina livslönerapporter under flera år konstaterat att det inte lönar sig att utbilda sig till biomedicinsk analytiker. Att ta studielån för att studera i tre år till en nyckelprofession för svensk hälso- och sjukvård är alltså för individen en oklokt val rent ekonomiskt. Det är fullständigt ohållbart. Vill vi ha säkra analyssvar för att få rätt diagnos och behandling, så måste även offentliga arbetsgivare vara villiga att betala för kompetensen. På privat sektor är löneläget ett annat med betydligt högre löner och en rimlig löneutveckling.
När ska regionpolitikerna vakna och inse att de måste skapa bättre förutsättningar för att göra regionerna till attraktiva arbetsgivare om vi i Sverige ska ha en god hälso- och sjukvård och ett gott smittskydd? Det är hög tid. Redan i dag saknas 2 000 biomedicinska analytiker. Om vi inte agerar nu kommer detta att vara den största bristprofessionen inom vården 2035.
Erik Petré, förbundsordförande Naturvetarna
Marita Teräs, utredare, Naturvetarna
LÄS MER:Här analyseras de misstänkta coronaproverna
LÄS MER:Masstesterna av corona knäckte personalen på SU
