Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det gemensamma ordförrådet krymper

En ny undersökning visar att gapet i ordkunskap mellan äldre och yngres vidgas. Vad beror det på?

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Många tusen människor gör högskoleprovet varje år. Närmare hälften är under 20 år, men många är äldre och en del är över 40. Bland annat testas ordförståelse. Man möter ord som annullera, entreprenör, hybrid, konstellation, progressiv, tjänlig och så vidare. Man får fyra svarsalternativ att välja mellan.

Tanken är naturligtvis att man ska testa sådana ord som kan förekomma i kurslitteratur och undervisning.

Äldre lyckas naturligtvis bättre på ordförståelsetest än yngre. Den 50-åring som inte är bättre än en 20-åring bör skämmas en del. Varje år lär vi oss nya ord. Tillväxttakten är säkert högre hos ungdomar än hos äldre, men även 70-åringar tror nog att de kan fler ord om ett år än de kan i dag.

Man kan diskutera vad som menas med att kunna ett ord, men låt oss nöja oss med att säga att man kan ordet om man anger rätt svarsalternativ på testet.

I en ny undersökning delades de som gjort högskoleprovet under tidsperioden 2000–2011 in i fyra åldersgrupper. Resultatet på ordförrådsprovet ökar stegvis när man går från yngre till äldre. Detta är ett förväntat resultat.

Undersökningen visar dessutom att skillnaden mellan äldre och yngre ökar under det decennium man undersökt. Detta är inget självklart resultat.

Varför blir skillnaderna större? Den troligaste förklaringen är att människor går till olika källor för att informera sig, och på dessa sidor möter man olika typer av språkbruk, som dessutom beskriver och förklarar världen på olika sätt.

I dag är det färre unga som läser en dagstidning och ser på tablåteve (vanlig teve). I dagens telefoner, surfplattor och datorer erbjuds ett ofantligt utbud av texter. Man kan ägna dagen åt samhällsanalys, eller åt att begrunda kändisars liv. Olika medieval leder till att man bygger upp delvis olika ordförråd.

För en tid sedan hade jag en prydlig tvåbarnsfamilj intill mig på Stockholmståget. Alla fyra ägnade restiden åt sina telefoner. Min gissning är att de surfade runt på olika ställen.

Den här enkla bilden kan generaliseras till samhället i stort. Om olika grupper rör sig på helt olika platser i medielandskapet, kommer detta att leda till ökade generations- och klassklyftor i språkbruk och ordförråd – och världsbild.

Det är nog detta som förklarar det ökande gapet mellan åldersgrupperna på ordförrådstestet. Det gemensamma ordförrådet skulle alltså krympa i språkgemenskapen. Detta är inte bra.

Åtgärd: Läs tidningen, se på nyheterna och, framför allt, tala med varandra.

Lars-Gunnar Andersson

professor i moderna språk vid Göteborgs universitet

Mejla din språkfråga till [email protected]