Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tydliga tecken. Är inte sviktande försvarsförmåga, växande antal problemområden, bristande tillit till svenska medier, etcetera, exempel på statsförstörelse?, skriver Susanna Popova.

Det finns tydliga sprickor i tilliten

Påståendet att tilliten till de offentliga institutionerna är stor, tar inte hänsyn till att skillnaderna i förtroende kan variera kraftigt mellan de olika institutionerna. Vill vi inte exempelvis kalla Polisens lista över 15 särskilt utsatta problemområden för ett kvitto på en form av statsförstörelse, så behöver vi en annan riktigt bra förklaring till vad som äger rum, skriver Susanna Popova.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Slutreplik

Populismen, 17 & 27/5

Ulf Öfverberg är generalsekreterare för Svensk Israel-Information, har jobbat inom Liberalerna, riksdagen, regeringskansliet, TCO, Almega och som ledarskribent på liberala dags- och kvällstidningar. Sålunda förekommer ordet liberal sex gånger i hans replik på min text om populism, inte nationalpopulism som är Öfverbergs ord.

Jag är medveten om att det är känsligt att beröra Förintelsen, men det vore intressant om vi ändå kunde försöka testa tankegångar om historiska erfarenheter, som kan ha relevans i dag.

Öfverberg tycker inte att vi ska använda Timothy Snyders begrepp ”statsförstörelse”. Och det är möjligt att statsförstörelse inte existerade i alla länder där judar förföljdes. Men det var inte heller min poäng.

Tydliga tecken

Vi har haft en avveckling av svenskt försvar, en linje som efter att dåvarande ÖB satte ner foten 2013 och uttalade att Sverige bara kunde försvara sig själv i en vecka, gradvis har övergivits.

Polisens Nationella operativa avdelning, Underrättelseenheten, släppte (dec 2015) en lista över 53 problemområden varav 15 ”särskilt utsatta”. I den sägs: ”Ju längre tid ett samhälle har upplevts leva utanför samhällets normer, desto svårare är det för polis och andra samhällsaktörer att återta sin auktoritet.”

GP:s granskning av hedersproblematik fann att 172 unga tvångsvårdades på grund av hedersproblematik under 2014 och 2015, varav 128 uppgavs ha utsatts för fysisk misshandel.

Ulf Merlander, polischef i nordöstra Göteborg, varnar (GP 27/3 -17) för den gangsterfamilj som tagit över i Angered med orden: ”När vi ingriper mot den här släkten tvingas vi ofta använda ett betydande antal polismän. Det uppstår liksom en kraftmätning oss emellan.”

Problematisk generalisering

”Tilliten – både mellan medborgare och till de offentliga institutionerna – är som högst i Sverige och Norden.”, skriver Öfverberg. Men formuleringen säger inget om förändringar över tid eller om skillnader i förtroende för institutionerna. Det är en formulering som bortser från exempel som de ovan. Det är i sig ett problem.

SOM-institutet visar (29/5) att en stor och växande del av befolkningen instämmer helt, eller delvis, i påståendet att svenska medier inte säger sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring och med brottslighet. Det tyder inte på stabil tillit.

Vill vi inte kalla detta som sker för statsförstörelse måste vi ha en annan riktigt bra förklaring till vad som äger rum. Annars gör vi oss medskyldiga till att minoriteter utsätts för fara också här.

Susanna Popova

journalist och författare