Förra onsdagen sändes Janne Josefssons återbesök i Bergsjön. 25 år sedan sist. Träff med intervjupersoner, lite rundvandring och nedslag för att pejla läget. Vad har hänt sedan sist?
Det mesta verkar ha blivit sämre. Nåja, med undantag för att en del från höghusen kommit loss och köpt ett radhus med trädgård. Radhusägarna accepterar numera också invandrare som gjort samma resa. Deras barn tar spårvagnen till skolor inne i stan. Annars i stort sett dystert. Inga svenskar i hyreshusen och skolan. Färre går ut med godkända betyg. Arbetslösheten sägs ha ökat. I stället öppen narkotikaförsäljning, gäng som härjar, maffiametoder, brutala våldsbrott, tonåringar som skjuter.
Men Josefsson presenterade inga egentliga underlag och belägg. Han snackade med folk som alla hade mörkerseendet på. Följde några poliser och lät integrationspolisen Ulf Boström fälla domen: ”Jag har inte sett en enda åtgärd som gör något av de här utsatta områdena bättre – inte en enda åtgärd som har förändrat läget”.
Om herrarna läst på lite hade de sett att det hänt en hel del. När det gäller den socioekonomiska utvecklingen finns tillgängliga siffror på stadens hemsida.
Om herrarna läst på lite hade de sett att det hänt en hel del. När det gäller den socioekonomiska utvecklingen finns tillgängliga siffror på stadens hemsida. Den visar följande för några nyckelområden: medianinkomsten har under åren 2011 – 2017 ökat med 50 procent i Östra Bergsjön och med 44 procent i Västra Bergsjön, antalet förvärvsarbetande personer har ökat under de senaste fem åren och invånare med ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla har minskat under samma period. Ohälsotalet har också minskat, det vill säga antalet dagar med utbetalningar från socialförsäkringssystemet i relation till områdets försäkrade.
När det gäller brottsligheten har polisen statistik över anmälda brott för stadens primärområden från 2005 och framåt. Under den aktuella perioden har befolkningen i Bergsjön ökat från drygt 14 000 till drygt 17 000 personer. Nedan ser vi utvecklingen för några vanliga brottskategorier. Antalet faktiska brott har relaterats till folkmängden för respektive år och räknats upp till 100 000-nivå (för att möjliggöra jämförelse över tid och med hela Göteborg). Det ska noteras att det rör sig om anmälda brott.
Först utvecklingen för Bergsjön: Samtliga brottstyper har minskat. För vissa är minskningen stor – bilstölderna har minskat drygt femfaldigt, antalet rån har mer än halverats och inbrottsstölderna har i stort halverats. Jämfört med hela Göteborg ligger brottsligheten i Bergsjön med något undantag på en högre nivå. Våld mot tjänsteman ligger dock lägre, rånen har minskat mer liksom skadegörelse och narkotikabrott. När det gäller anmälda sexualbrott har de minskat i Bergsjön medan de har ökat i hela Göteborg.
Bergsjön är ett av Göteborgs särskilt utsatta område. Det innebär att det är socioekonomiskt svagt och har en omfattande social problematik. Den brottsliga aktiviteten är hög och den är av sådant slag att den kräver stora insatser från rättsvårdande och andra myndigheters sida. Men det innebär inte att allt bara blir sämre, eller att all positiv utveckling avstannat. Tvärtom, som siffrorna ovan visar. Det borde både Josefsson och Boström vara medvetna om. Men det förutsätter att man kollar lite mer och inte bara går runt och snackar med några utvalda.
Sven-Åke Lindgren
professor emeritus i sociologi