Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Vi vill inte att markeringen i brottsregistret ska försvinna som idag efter 5 eller 10 år, beroende på hur grovt sexualbrottet varit. Vi anser att frågan om förlängd brottsmarkering i belastningsregistret gällande grova sexualbrott, ska prövas för att kunna kvarstå som en varningsklocka. Varför ska smärtan hos offren finnas kvar men konsekvensen för förövaren försvinna? skriver debattörerna. Bild: TT-NTB
Vi vill inte att markeringen i brottsregistret ska försvinna som idag efter 5 eller 10 år, beroende på hur grovt sexualbrottet varit. Vi anser att frågan om förlängd brottsmarkering i belastningsregistret gällande grova sexualbrott, ska prövas för att kunna kvarstå som en varningsklocka. Varför ska smärtan hos offren finnas kvar men konsekvensen för förövaren försvinna? skriver debattörerna. Bild: TT-NTB

Det behövs hårdare tag och skärpta straff för pedofiler

Det ska inte finnas minsta tvivel om var samhället står i frågor om sexuella övergrepp mot barn. Menar vi allvar med att vi ska skydda dem mot vidriga brott, måste effektiva metoder, skärpta påföljder och följder efter avtjänat straff införas, skriver Marléne Lund Kopparklint och Sofia Westergren, riksdagsledamöter Moderaterna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sexualbrott mot små oskyddade barn är bland de vidrigaste brott som kan begås. Hjärtat går i bitar när vi läser eller hör om barn som utsätts för det mest avskyvärda man kan tänka sig. Tyvärr har anmälda sexualbrott mot barn ökat konstant sedan 2010. År 2019 fick Polisen in 8 138 anmälningar under januari till oktober. År 2020 var antalet anmälningar under samma period 9 467, vilket är en ökning med 16 procent. Ökningen i år är nästan dubbelt så stor som den näst högsta noteringen de senaste fem åren (Bulletin 22/12 2020). Det krävs ett kraftfullt agerande för att stoppa utvecklingen.

Skäl att vara aktsam

I Sverige finns en vedertagen syn om att när man har avtjänat ett straff, har man betalat sin skuld till samhället och uppgifterna som finns i brottsregistret bör gallras ur efter en tid. Detta är rimligt eftersom många kriminella bryter med sitt gamla liv och förtjänar ytterligare en chans. När det gäller grova sexualbrott finns det skäl att vara mer aktsam och vidta åtgärder som innebär efterföljder efter avtjänat straff.

Vi vill inte att markeringen i brottsregistret ska försvinna som idag efter 5 eller 10 år, beroende på hur grovt sexualbrottet varit. Vi anser att frågan om förlängd brottsmarkering i belastningsregistret gällande grova sexualbrott, ska prövas för att kunna kvarstå som en varningsklocka. Varför ska smärtan hos offren finnas kvar men konsekvensen för förövaren försvinna?

Barns rättigheter viktigare

Barnets rättighet att inte utsättas för risker genom att konfronteras med individer som dömts för grova sexualbrott mot barn, ska alltid väga tyngre än individens rätt att få utbilda sig och jobba med barn. Dömda pedofiler ska inte kunna få anställning i yrken som innefattar möten med barn. De ska heller inte få sätta sin fot i ideella organisationer där barn är aktiva, exempelvis idrottsorganisationer. För arbets- och uppdragsgivare inom yrken där man möter barn, anser vi att det ska införas en obligatorisk kontroll i brottsregistret, inte bara vid anställningstillfället, utan att det också utförs kontinuerliga kontroller. Den man vill rekrytera till ett jobb eller uppdrag, ska inte tidigare ha varit dömd för pedofilbrott. Vi anser att det ska utredas om det är möjligt att införa ett förbud för en arbetsgivare inom de yrken som innefattar barn, att anställa en tidigare dömd sexualförbrytare.

Vi anser att det ska utredas om det är möjligt att införa ett förbud för en arbetsgivare inom de yrken som innefattar barn, att anställa en tidigare dömd sexualförbrytare.

Sexualbrott mot barn är mer komplicerade eftersom det handlar om ett beteende och tittar man på upprepade överfallsvåldtäkter, är återfallsrisken hög. Detta uttalar sig Mats Dernevik, forskningschef vid Kumlaanstalten, om ”Tittar man på dem som begår överfallsvåldtäkter och har flera sådana domar är återfallsrisken mycket, mycket hög. Ju mer avvikande man är i sitt sexuella preferensmönster desto större är återfallsrisken. Inslag av sadism ökar också risken för återfall” (Corren 17/3 2009).

Även Niklas Långström, forskare och analytiker vid Rättsmedicinalverket samt forskare vid Karolinska institutet, har uttalat i ett Ekot-inslag från 2018 att risken för återfall varierar. Bland de förövare som förgripit sig på flera barn eller barn som finns utanför deras bekantskapskrets är återfallsrisken högre. Han pekar också på att pedofili troligtvis är en medfödd läggning, att det handlar om att lära sig hantera sin sexualitet så att den inte skadar andra. I samma inslag säger Ewa Thored, utredare vid gruppen för it-baserade sexualbrott mot barn, att det vore alla utredares dröm att i framtiden kunna få möjlighet att övervaka återfallsförbrytare.

Kemisk kastrering

I Sverige används kemisk kastrering som frivillig kompletterande behandling, inte som straff. Vi anser att möjligheterna att använda kemisk kastrering i större utsträckning för personer som dömts för våldtäkter, synnerligen grova sexualbrott och sexuella övergrepp på barn bör ses över, vilket vi också har föreslagit riksdagen. Medicinsk kastrering uppvisar goda resultat på dämpandet av det sexuella intresset gentemot barn, enligt studie från Karolinska institutet (Jama Psychiatry 29/4 2020).

Kemisk kastrering kanske inte förhindrar återfall i sexualbrott fullt ut eftersom metoden tillämpas på frivillig basis, men vi anser att alla åtgärder som kan tillämpas för att minska återfall i sexualbrott, ska vidtas. Och denna åtgärd ska, liksom våra övriga förslag, genomgå juridisk granskning.

Effektiva metoder

Det ska inte finnas minsta tvivel om var samhället står i frågor om sexuella övergrepp mot barn. Menar vi allvar med att vi ska skydda dem mot vidriga brott, måste effektiva metoder, skärpta påföljder och följder efter avtjänat straff införas.

Marléne Lund Kopparklint (M) riksdagsledamot

Sofia Westergren (M) riksdagsledamot