Replik
Det nya Göteborg, 7/1
Jag välkomnar Meta Berghauser Pont med fleras debattartikel som ett försök att bredda dialogen om förtätning av Göteborg, men det saknas ett visionärt synsätt som skulle ge struktur till den kritik som framförs. Jag håller med om att kvartersstaden i dag inte är relevant som beteckning för en modern stadskärna. Det pågående teknikskiftet för transporter och media ger i dag helt andra möjligheter att skapa mänskliga miljöer i ett tätt stadsområde.
Grönområden kan bli den strukturerande faktor som gatunätet varit. Stad kan byggas genom att utveckla campusområden som innehåller arbetsplatser och service som kopplas samman ned moderna miljövänliga transporter med ett minimum av gatumark.
Ett grönt näringsliv, forskning och utbildning kan bilda stommen i stadsutvecklingen. Dessa så kallade science centers knyts samman med moderna miljövänliga transporter. I Göteborg har vi tidigt anammat näringslivet och utbildningen som ledstjärnor i stadsutvecklingen. Universitet och högskola har behållits i centrala lägen och vi hävdar och utvecklar i våra science centers som Lindholmen, Chalmers, Lundby och Korsvägen.
Återfå balansen
Göteborg kan fortsätta den utvecklingen även i sina mellanstadsområden som Gårdsten, Hammarkullen, Rannebergen och Biskopsgården. Om dessa science centers knyts samman med stadsbana har staden en tydlig struktur som gynnar forskning, utbildning och näringslivets utveckling i en modern och tillgänglig riktning.
Göteborgs bostadsstruktur har blivit segregerad genom att byggandet av egnahem avstannat de senaste 50 åren. Göteborg har valt att producera 100 procent hyreslägenheter och bostadsrätter. Detta har resulterat i att unga familjer har valt att flytta. Balansen mellan olika boendeformer kan återfås genom att utveckla egnahemsområden i formen av byar i odlingsmark mellan campusområden. En sådan inriktning skulle locka unga familjer att bo kvar efter sin utbildning.
Leif Bernholdsson
arkitekt SAR/MSA