Våld och diskriminering mot världens kvinnor ser aldrig ut att få ett slut. Trots att Kvinna till Kvinna - som i dagarna fyller 30 år - har kämpat mot sexuellt våld i krig sedan starten, ser vi gång på gång avskyvärda övergrepp mot kvinnor och flickor. Rapporter om utstuderat sexuellt våld strömmar in från världens konflikthärdar. Långdragna gruppvåldtäkter i Tigray. Våldtäkt som medel för fördrivning och etnisk rensning mot rohingyer i Myanmar och grovt sexuellt våld mot mycket små barn och gamla kvinnor i Ukraina. Kvinnor tvingas också se på när deras män skjuts och deras barn slås ihjäl.
Vittnesmålen från Ukraina påminner om det som samlade kvinnor i Sverige för tre decennier sedan i ett spontant upprop för att protestera med de avskyvärda massvåldtäkter som kvinnor utsattes för under krigen på Balkan. Då var gensvaret hos den svenska allmänheten enormt och ur detta upprop grundades Kvinna till Kvinna. Tiotusentals kvinnor över hela Sverige engagerade sig i arbetet för att stödja våldsutsatta kvinnor i länder som Bosnien.
Politisk uppbackning
När kriget nu än en gång rasar i Europa ser vi hur systematiska våldtäkter återigen används som vapen. Det är något som inte bara sker ”långt bort” utan pågår även här i vårt närområde. Det visar att de mödosamt vunna framsteg som kvinnorörelser lyckades driva igenom efter krigen på Balkan och i Rwanda och som ledde till att det sexuella våldet klassas som krigsbrott, kräver politisk uppbackning.
Trots alla ord och löften från världens ledare saknas den politiska viljan att stoppa våldet. Att attackera och våldta motståndarens kvinnor är för lätt och för billigt. Att utsätta kvinnor och flickor för livslång skam, förnedring och kanske eviga fysiska skador är inget prioriterat brott i omvärldens ögon.
Ändå visar forskningen att med rätt direktiv från militära befälhavare – och bestraffning för de soldater som bryter mot detta – så kan det sexuella våldet i krig begränsas kraftigt.
Med den globala backlashen mot kvinnors rättigheter som just nu drar fram över världen så behövs den svenska rösten för jämställdhet mer än någonsin, oavsett om utrikespolitiken kallas feministisk eller inte
Med en verktygslåda i form av tidig dokumentation av sexuella övergrepp och stöd kan också kvinnor som trotsar skammen och det sociala stigmat våga vittna. Då blir det lättare att ställa förövarna till svars. Vår erfarenhet från många års arbete visar att det är absolut nödvändigt för offer att få upprättelse och kompensation. Men det här arbetet kräver resurser. Resurser som inte finns idag. Med den globala backlashen mot kvinnors rättigheter som just nu drar fram över världen så behövs den svenska rösten för jämställdhet mer än någonsin, oavsett om utrikespolitiken kallas feministisk eller inte.
Det kan kännas tungt och obegripligt att avskyvärda sexuella övergrepp i krig tillåts pågå när dessa brott varit uppe på den internationella agendan i decennier tack vare ett outtröttligt arbete av den svenska och internationella kvinnorörelsen.
Offer för familjevåld
Tyvärr är våldet mot världens kvinnor inte heller begränsat till krig och konflikter. Enligt FN utsätts en av tre kvinnor i världen för våld under sin livstid och varannan kvinna som dödas faller offer för partner- eller familjevåld. Världsbanken rapporterar att en femtedel av världens alla kvinnor gifts bort som barn och att hälften av alla kvinnor inom EU någon gång har utsatts för sexuella trakasserier.
Den enda vägen hittills att åstadkomma förändring för världens utsatta flickor och kvinnor är när kvinnor går samman och organiserar sig. En stark feministisk rörelse är den enskilt viktigaste faktorn för att stärka kvinnors rättigheter i en värld där antalet konflikter ökar och jämställdheten just nu går bakåt.
Därför måste vi återigen stå upp och kräva ett stopp på det våld som drabbar världens kvinnor. Kvinnors rättigheter måste fortfarande försvaras. Varje dag.
Alexandra Pascalidou, journalist, författare
Alexandra Charles von Hofsten, ordf 1,6 och 2,6 miljonerklubben
Amanda Lundeteg, ekonom, VD Allbright
Amelia Adamo, journalist
Bahar Pars, skådespelerska
Devrim Mavi, styrelseordf Kvinna till Kvinna
Ebba Witt-Brattström, professor
Efva Attling, designer
Eva Dahlgren, artist
Eva Röse, skådespelare
Eva Zillén, medgrundare Kvinna till Kvinna
Fanna Ndow Norrby, journalist
Ida Östensson, författare, folkbildare
Kakan Hermansson, konstnär
Katarina Ewerlöf, skådespelare
Kerstin Bergeå, ordf Svenska Freds
Kerstin Grebäck, medgrundare Kvinna till Kvinna
Linnéa Claeson, jurist, goodwillambassadör Kvinna till Kvinna
Lisa Nilsson, artist
Malin Nilsson, generalsekreterare IKFF (Internationella Kvinnoförb. för Fred och Frihet)
Margot Wallström, fd utrikesminister
Parul Sharma, människorättsjurist
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna
Sarah Dawn Finer, artist, goodwillambassadör Kvinna till Kvinna
Stina Wollter, konstnär, programledare
Suzanne Osten, regissör
Alice Bah Kuhnke (MP), Europaparlamentariker
Atilla Yoldas, journalist och författare