Det mesta som byggs i dag hade kunnat stå var som helst på jordklotet. Jag skulle hellre vilja se byggnader som är unika och platsspecifika i Älvstaden, skriver Anders Lennart Svensson.
Det mesta som byggs i dag hade kunnat stå var som helst på jordklotet. Jag skulle hellre vilja se byggnader som är unika och platsspecifika i Älvstaden, skriver Anders Lennart Svensson. Bild: White arkitekter och Håkan Holgén

Det är dags att prata om identitet

När Göteborg nu bygger, växer och förändras i en snabbare takt än på mycket länge är det viktigt att ställa frågor om vad för slags stad vi bygger. Vad vill vi med Göteborg? Vad betyder visionen om en stad som är öppen för världen när det gäller arkitektur? Det är dags att prata om identitet, skriver Anders Lennart Svensson, arkitekt och projektchef för Älvstaden.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Göteborg växer och bygger. Staden förändras, som den gjort i 400 år, med ett förändrat näringsliv och nya globala förutsättningar. Tanken är att ungefär en tredjedel av de nya bostäderna ska byggas i Älvstaden. Staden står här inför historiskt stora investeringar i nya gator, parker och service. Älvstaden innebär en unik möjlighet bygga en ny typ av stad där stora värden kan skapas såväl ekonomiskt som socialt. Älvstaden är en vision för Göteborg om en ”hållbar stad – öppen för världen”.

Igenkännande, självbild och hemkänsla

Vad är det då för en stad som växer fram? Hur förändras Göteborgs identitet när så mycket byggs i centrum? Ordet identitet handlar dels om en plats specifika karaktär och dels om människors identitet kopplat till plats och miljö. Det handlar om igenkännande, självbild, hemkänsla, tillhörighet och trivsel. Den tillhörighet man känner i ett område hänger samman med områdets speciella karaktär. Det speciella ger en starkare identitet än det generella.

ANNONS

När typiska miljöer byts ut mot miljöer som är alltför ”internationella” till sin prägel tappar staden en bit av sin identitet

Arkitekten Erik Gunnar Asplund – han som ritade rådhustillbyggnaden på Gustav Adolfs Torg – hävdade att ”det är viktigare att följa platsens stil än tidens”. Mycket av det som byggs i dag saknar denna dimension. Det mesta som byggs hade kunnat stå var som helst på jordklotet. Jag skulle hellre vilja se byggnader som är unika och platsspecifika i Älvstaden. När varje arkitekt och byggherre gör sin egen medvetna tolkning av platsen skapas dynamik och identitet. När människor kan påverka sin miljö stärks stoltheten och känslan av tillhörighet. Årsring läggs till årsring. Berättelsen tar form i byggd miljö.

Stad öppen för förändring

Göteborg är av tradition en stad som är öppen för förändring och internationella influenser. Det har alltid pratats främmande språk i Göteborg. Stadens byggande har varit starkt påverkat av kontinentala influenser allt sedan grundläggningen 1621. Kommunikation och transporter har varit basen för stadens näringsliv i 400 år med Ostindiska Kompaniet, varven, SKF, Volvo och Göteborgs Hamn som ekonomiska motorer.

Allt detta har blivit en del av stadens själ. Kanske har också denna föränderliga och öppna stad skapat en dubbelhet i göteborgarnas attityd. Människor är i allmänhet positiva till förändring men också avvisande mot projekt som inkräktar på ”det fria vardagslivet”.

Vi har alla en personlig relation till staden, stadskärnan, vår egen stadsdel, husen och platserna. När typiska miljöer byts ut mot miljöer som är alltför ”internationella” till sin prägel tappar staden en bit av sin identitet. Berättelsen blir en annan. Gränser mellan stadsdelar suddas ut i vår iver att bygga bostäder. Skalor i staden förvrängs när nya dominerande byggnader växer upp.

ANNONS

Vi ska bygga och utveckla men vi måste också vara varsamma med de där byggnaderna, platserna och detaljerna som bär berättelsen om Göteborg. Staden som danskarna brände, som sedan byggdes upp igen på andra sidan älven av holländarna, som tog emot porslin och te från Kina, döpte sina barn till Glenn, vinkade av utvandrarna, vinkade åt Greta Garbo när hon steg av vid Amerikakajen, som byggde förorter där nästan ingen pratar svenska och som sedan byggde Älvstaden med hjälp av internationell kompetens.

Vår gemensamma berättelse

Staden är vår gemensamma byggda berättelse. Platsen där vi bor definieras och blir till vår gemensamma livsmiljö. Kulturen utvecklas hela tiden med influenser utifrån.

En del byggnader och konstruktioner, som bockkranen på Eriksberg, gasklockan (som nyss revs) och Karlavagnstornet (som nu byggs) dominerar stadsbilden under många år. Skalorna förändras. Vi får nya orienteringspunkter som både stör, fascinerar och bidrar till berättelsen om en föränderlig stad.

Vad vill vi med Göteborg? Vad betyder visionen om en stad som är öppen för världen när det gäller arkitektur? Hur uttrycks stadens DNA i det som byggs på 2020-talet? Jag lämnar frågan öppen för arkitekter, politiker och allmänhet att grubbla över och samtala kring. Det är dags att prata om identitet!

Anders Lennart Svensson

ANNONS

arkitekt och projektchef Älvstaden, Göteborgs stad

ANNONS