Jag tycker även vi ska fråga oss varför invandrare med olika utomnordiska bakgrunder har mindre svårt att integrera med varandra än med etniska svenskar? Kan det ha att göra med den ovälkomnande skepsis som en som "utomnordiska invandrare" ofta möts av i det svenska samhället, speciellt om man bryter på svenska språket? skriver debattören.
Jag tycker även vi ska fråga oss varför invandrare med olika utomnordiska bakgrunder har mindre svårt att integrera med varandra än med etniska svenskar? Kan det ha att göra med den ovälkomnande skepsis som en som "utomnordiska invandrare" ofta möts av i det svenska samhället, speciellt om man bryter på svenska språket? skriver debattören. Bild: Lars Schröder/TT

Det är ni som skapat de sociala klyftorna - skyll inte på invandrarna

I slutet av juli i år sa Anders Ygeman att det inte ska bo mer än 50 procent med utomnordisk etnicitet i de utsatta områdena. Återigen läggs skulden för bristerna och svårigheterna i våra förorter på människor med annan etnisk bakgrund, i stället för på de sociala orättvisor som politikerna själva har skapat, skriver Meryem Yebio, sjuksköterska och skribent.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Utspelet lämnar mig med så många frågor. Vem räknar Anders Ygeman som utomnordisk invandrare? Talar han om faktiska invandrare eller även barn- och barnbarn till invandrare? Sedan så undrar jag även varifrån siffran 50 procent kommer och om det finns vetenskapliga belägg för att positiv utveckling sker i områden som begränsas till en invandrad befolkning på 50 procent?

Jag blir så trött på den här typen av utspel, även om jag såklart förstår att det är ett sätt för Socialdemokraterna att testa gränserna för hur mycket främlingsfientliga värderingar deras väljare accepterar utan att reagera negativt. Det gör mig förvånad att ett parti med en stor väljarskara som består av just invandrare, får det att låta som något negativt att det finns områden som domineras av utomnordiska invandrare.

ANNONS

Integrerat område

Jag växte upp i Hallonbergen i Stockholm. Hallonbergen var under min uppväxt ett väldigt integrerat område. Åtminstone till en början bodde det en hel del svenskar i området, men även en hel del med många andra etniciteter än den svenska. Hallonbergsskolan var ett nav av nationaliteter, kulturer och religioner vilket aldrig var ett problem. Tvärtom gav våra olikheter oss möjlighet att lära och ta del av varandras kulturer med allt ifrån språk till matkultur, till religioner och olika seder. Ju äldre jag blev, desto fler av svenskarna vi växte upp med var det som lämnade området. Jag vet inte varför, men det enda jag tar med mig ifrån det är att det var svenskarna som hade problem att integrera sig med invandrarna och inte invandrarna med svenskarna.

Jag tycker även vi ska fråga oss varför invandrare med olika utomnordiska bakgrunder har mindre svårt att integrera med varandra än med etniska svenskar? Kan det ha att göra med den ovälkomnande skepsis som "utomnordiska invandrare" ofta möts av i det svenska samhället, speciellt om man bryter på svenska språket? Att känna sig ovälkommen och betraktas som ett problem kanske är just det som gör att invandrare med så kallad utomnordisk bakgrund även själva söker sig till segregerade områden för att de känner sig mer accepterade och därmed trygga där.

ANNONS

Genom att växa upp i en förort med människor från blandade bakgrunder har vi förortsbarn tidigt fått lära oss att acceptera varandra och vad som är respektfullt, respektlöst och fördomsfullt att uttrycka både i ord och handling

Integration sker genom att människor ges möjligheter att få en bra utbildning, komma in på den svenska arbetsmarknaden och möjlighet att deltaga i lokala fritidsaktiviteter - inte genom att reglera vart människor som bor i området kommer ifrån.

Jag gått två universitetsutbildningar och i en gymnasieklass där minst 85-90 procent av min klass varit etniska svenskar och visst har jag lärt mig mycket i de klasserna. Men jag måste ändå erkänna att jag verkligen kan sakna att befinna mig i multikulturella miljöer och sammanhang, där man bara får vara den man är, trots ens olikheter och utan att behöva känna sig som ett ufo.

Genom att växa upp i en förort med människor från blandade bakgrunder har vi förortsbarn tidigt fått lära oss att acceptera varandra och vad som är respektfullt, respektlöst och fördomsfullt att uttrycka både i ord och handling. Genom att växa upp i mångfaldsområden har vi lärt oss att människor är olika.

Saknar kunskap

Det jobbigaste med att ha blivit vuxen är att jag numera ofta finner mig i miljöer och sammanhang där många har växt upp i homogena områden och och saknar kunskap om och hur man beter och uttrycker sig gentemot människor vars bakgrund skiljer sig från sin egen. Människor som dessutom anser att det är deras sätt att uttrycka sig på som är rätt och som inte alls är villiga att öppna sig för att ta in något annat.

ANNONS

Ju äldre jag blir desto mer jag inser att utbildning och akademiska meriter inte öppnar upp människors sinnen. Att ha växt upp i ett etniskt mångfaldsområde är en mycket viktigare utbildning, än den man får i skolan. Och sedan har politiker som Anders Ygeman mage att kalla dessa områden för "problemområden" när de egentliga problemområdena är de vars population är helt inskränkt och genom sina socioekonomiska fördelar lyckas komma till maktpositioner i samhället där de med sina kunskapsbrister och fördomar skapar samhällsklyftor.

Att växa upp i en förort där majoriteten är människor med ”utomnordisk bakgrund” är så meriterande att det förtjänar en stor plats i CV:t och det ska inte politiker som Anders Ygeman få ta ifrån mig.

Meryem Yebio, sjuksköterska och skribent

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS