Det är självklart att det uppstår parlamentariska låsningar i en kultur där våra ledare inte tror på det öppna samtalet, skriver debattören.
Det är självklart att det uppstår parlamentariska låsningar i en kultur där våra ledare inte tror på det öppna samtalet, skriver debattören. Bild: Henrik Montgomery / TT

Det är inte valsystemet som brister – utan politikernas val

Det är inte det svenska valsystemet det är fel på utan snarare den politiska kulturen som omger det. Partier samarbetar inte, för att de helt enkelt inte vill samarbeta, skriver Rasmus Ragnarsson (SD).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Replik

4/12 Politiskt kaos kräver nytt valsystem

Med återkommande intervaller blossar debatten om vårt valsystem upp. Inte sällan är slutsatsen att hela valsystemet måste göras om, helst ska proportionella val skrotas, majoritetsval införas och endast två partier existera. Då får vi äntligen stabilitet och vi slipper allt kaos och elände. Den senaste i mängden är Rasmus S. Andersson från Muf. Men vad dessa debattörer helt missar är att det inte är valsystemet det är fel på utan snarare den politiska kulturen som omger det. Partier samarbetar inte, för att de helt enkelt inte vill samarbeta.

Vi kan ta vårt grannland i öst som exempel. Finland har ett proportionellt valsystem som på många sätt liknar vårt och de har nio partier representerade i sin riksdag. Med andra ord ett parti mer än Sverige. Trots detta har regeringsbildningarna varit ganska enkla och smidiga. Inte minst syns detta i att så kallade regnbågskoalitioner varit ganska vanliga. Att det har fungerat så bra i Finland är för att deras politiska kultur har präglats av samförstånd snarare än splittring. De kan prata med varandra.

ANNONS

Parlamentariska låsningar

I Sverige har politiker i stället kunna stoltsera med att ”vägra ta debatten”, utan att människor upplever det som cringe (det är cringe). Det är självklart att det uppstår parlamentariska låsningar i en kultur där våra ledare inte tror på det öppna samtalet. Eller där vi misstänkliggör alla människor för att de håller åsikter och ser lösningar annorlunda än vår egna.

Vidare tror Rasmus S. Andersson också att majoritetsval skulle begränsa partipiskan. Detta är tyvärr helt felaktigt. Anledningen till att partipiskan är stark i Sverige handlar inte om valsystemets utformning utan snarare om hur partierna väljer att sätta sina riksdagslistor. En riksdagsledamot kan redan i dag rösta efter eget tycke, men väljer att låta bli. Även här är anledningen enkel, partierna sätter riksdagslistorna och vill ledamoten garantera ytterligare en mandatperiod i riksdagen gäller det att följa partilinjen. En övergång till majoritetsval skulle med andra ord inte påverka partipiskan nämnvärt.

Positiv parlamentarism

Trots mina invändningar kan jag instämma i premissen att systemet kan bidra till att skapa dess omgivande politiska kultur. Men i så fall är det mindre justeringar som bör övervägas snarare än en totalförändring. Exempelvis bör vi överväga att ersätta dagens negativa parlamentarism med positiv parlamentarism. Kort sagt bör det krävas aktivt stöd av en riksdagsmajoritet vid val av statsminister precis som i Finland. Över tid skulle det skapa en starkare incitamentsstruktur för partier att samarbeta i regeringsfrågan och vi skulle bryta de låsningar som blivit ett inslag i Sverige det senaste decenniet.

ANNONS

Vi behöver inta ett konstruktivt förhållningssätt till andra partier och sträva efter att jämka samman olika världsbilder och lösningar.

Vill vi med andra ord att regeringsbildningarna ska bli smidigare är det först och främst inte valsystemet vi ska ändra på utan synsättet på vår politiska motståndare. Vi behöver inta ett konstruktivt förhållningssätt till andra partier och sträva efter att jämka samman olika världsbilder och lösningar. Först då kan vi återigen få stabila styren nationellt, regionalt och kommunalt.

Rasmus Ragnarsson (SD), kommunfullmäktigeledamot i Göteborg

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS