Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I dag går fler elever än någonsin i en fristående skola och de elever och lärare som sökt sig till friskolor är generellt mer nöjda, skriver debattören.
I dag går fler elever än någonsin i en fristående skola och de elever och lärare som sökt sig till friskolor är generellt mer nöjda, skriver debattören.

Det är inte koncernskolor som driver segregationen

Att fristående skolor skulle ha som medveten och uttalad strategi att locka elever med välutbildade föräldrar är ett grundlöst påstående, skriver Jens Eriksson, Academedia.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

26/10 Friskolor segregerar sönder det svenska skolsystemet

I sin debattartikel målar Sten Svensson upp en bild av att så kallade ”koncernskolor” har som affärsidé att bara locka elever vars föräldrar är välutbildade. Han menar att detta i sin tur driver den skolsegregation vi har i Sverige.

Vi tittade närmare på Skolverkets statistik för hur det ser ut på de 100 grundskolor i Sverige som har högst andel välutbildade föräldrar. Det visade sig att endast fem av dessa ingår i en större koncern – 95 gör det inte. Bland dessa 95 återfinns däremot många kommunala skolor och fristående huvudmän med endast en eller i några fall ett fåtal skolor. Sten Svensson har under lång tid drivit linjen att det är de stora fristående aktörerna som främst driver segregationen men statistiken visar att ytterst få av de som han kallar ”koncernskolor” är med på denna topplista.

Inrutad budskapsmall

Men att peka ut exempelvis små stiftelseägda skolor eller stora kommunala innerstadsskolor som de främsta drivarna av segregation faller väl utanför den sedan länge hårt inrutade budskapsmallen. Däremot stämmer det att fristående grundskolor överlag har en högre andel elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning, inom gymnasieskolan är det däremot ingen skillnad. Fristående grundskolor och gymnasieskolor har också en högre andel elever med utländsk bakgrund.

Att fristående skolor, och framför allt de skolor som ingår i större utbildningsföretag, skulle ha som medveten och uttalad strategi att locka elever med välutbildade föräldrar är ett grundlöst påstående. Vi vill gärna bidra till att mildra effekterna av den kraftiga boendesegregation vi har i Sverige, och vi tror att ett mer utvecklat skolval kan göra det. Det är fortfarande alldeles för få familjer som känner till att de kan välja en annan skola än den som ligger närmast bostaden.

Om man däremot begränsar valfriheten, genom att verka för att välfungerande och uppskattade skolor ska fasas ut på grund av dess driftsform, kommer boendesegregationen att smitta av sig på skolan än mer än i dag.

Skymmer sikten

Debatten om friskolor skymmer på ett effektivt sätt sikten för skolans verkliga problem. Vore det inte bättre om vi sökte lösningar kring hur vi kan få fler elever att nå gymnasiebehörighet, hur vi kan minska avhoppen från gymnasiet, skapa tryggare skolmiljöer samt få fler att vilja utbilda sig till lärare i framtiden?

Det finns hur mycket som helst att ta itu med, men ibland verkar det som om en del hellre maler på i samma gamla hjulspår, även om de visar sig leda i fel riktning. Det vore befriande om de som är emot friskolor och valfrihet var öppna med det. Sten Svensson och andra som driver samma linje vet naturligtvis att det inte går att göra de inskränkningar de föreslår utan att kraftigt begränsa möjligheterna för Sveriges familjer att välja skola, något som har ett stort stöd bland föräldrar.

Friskolor har varit en del av det svenska skolsystemet i 30 år och i dag går fler elever än någonsin i en fristående skola – närmare 400 000. De elever och lärare som sökt sig till friskolor är också generellt mer nöjda.

Jens Eriksson, chef för Academedias 225 grund- och gymnasieskolor