Alliansen hade tre förslag i ”särskilt utsatta områden” mot 14 från oss. Om nu M, L, C och KD sent omsider vaknat upp och vill engagera sig i de utsatta områdenas utveckling välkomnar vi detta, skriver debattörerna.
Alliansen hade tre förslag i ”särskilt utsatta områden” mot 14 från oss. Om nu M, L, C och KD sent omsider vaknat upp och vill engagera sig i de utsatta områdenas utveckling välkomnar vi detta, skriver debattörerna. Bild: Stefan Berg

Det är svårt att ta Alliansen på allvar

Alliansen säger sig vilja minska klyftorna i Göteborg. Vi befarar motsatsen då de hittills inte visat ett sådant engagemang, skriver Karin Pleijel (MP), Daniel Bernmar (V) och Stina Svensson (Fi).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Replik, Jämlikt Göteborg, 18/1

Att M, L, C och KD vill bygga fler bostäder i utsatta områden är bra, men klingar falskt med den politik dessa partier har fört hittills. 2017 undersökte vi hur de agerat i byggnadsnämnden under mandatperioden. De hade tre förslag i ”särskilt utsatta områden” mot 14 från oss. Om nu M, L, C och KD sent omsider vaknat upp och vill engagera sig i de utsatta områdenas utveckling välkomnar vi detta.

Det ger 2019 ett tillskott på cirka 3 500 kronor extra per elev och har inte något med M, L, C och KD:s politik att göra.

Att skolan har en avgörande roll för att bryta segregationens negativa effekter är alla överens om. Vi rödgrönrosa stärkte förra mandatperioden grundskolan med över en halv miljard kronor. Det ger 2019 ett tillskott på cirka 3 500 kronor extra per elev och har inte något med M, L, C och KD:s politik att göra. Att våra satsningar får full effekt först nu beror på skolans omorganisation 1 juli 2018 då ansvaret flyttades från stadsdelarna.

ANNONS

Flera framgångar

Göteborgs skolförvaltning vilar nu på forskning och omvärldsbevakning för att stärka undervisningen. Vi arbetade målmedvetet förra mandatperioden för ökad kvalitet i hela skolkedjan. I förskolan minskade barngruppernas storlek i genomsnitt från 17,6 (2014) till 15,5 (2017) enligt Skolverkets statistik. I gymnasiet ökade andelen som gick ut med examen med tio procentenheter från 69,7 procent (2014) till 79,8 procent (2018).

Med det omtag vi gjort i grundskolan bör resultaten öka även här. Vi har bäddat för det. Men redan överöser M, L, C och KD skolorna med 22 riktade uppdrag för 2019. Det handlar bland annat om att driva på för tidiga betyg, spetsklasser och en ”skolakut” för bråkiga elever. Detta är reformer som saknar stöd i forskningen och detaljstyr skolan. Lägg band på dessa utspel, fortsätt i stället att stärka professionerna och gör skolan till en plats där vi på riktigt utjämnar skillnader i staden.

Karin Pleijel (MP)

gruppledare, skolkommunalråd 2014-2018

Daniel Bernmar (V)

gruppledare

Stina Svensson (Fi)

gruppledare

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS