Slutreplik
26/10 Friskolor segregerar sönder det svenska skolsystemet
31/10 Det är inte koncernskolor som driver segregationen
Jens Eriksson, chef för Academedias skolor, hävdar att det inte är koncernskolorna som driver segregationen i skolan. Som bevis har han en lista över de 100 grundskolor i Sverige som har högst andel välutbildade föräldrar. Listan visar att endast fem skolor ingår i en större koncern.
Gör man en gemensam lista med de 3 871 kommunala grundskolor och de 792 enskilda som Skolverket redovisar och sedan begränsar listan till de 100 som ligger i topp, blir det naturligtvis flest kommunala skolor.
Om man ska få en korrekt jämförelse måste man redovisa hela listan. Gör man en lista över samtliga grundskolor ligger de flesta fristående mellan 70 och 90 procent i andel föräldrar med eftergymnasial utbildning medan de flesta kommunala ligger mellan 40 och 60 procent.
I stort sett alla nya fristående skolor ökar skolsegregationen i den kommun som de etablerar sig i.
Om man ser till de största koncernerna så har Internationella Engelska skolan och Academedia 74 procent, Kunskapsskolan 73 procent och Pysslingen (Academediakoncernen) 72 procent.
Skolkoncernen expanderar
Däremot har Jens Eriksson rätt i att det är de ideellt drivna skolorna som har de högsta andelarna välutbildade föräldrar. Men de ideellt drivna skolorna utgör en mindre andel av friskolesektorn i grundskolan och deras andel minskar för varje år. De som ökar är aktiebolagen som har drygt 70 procent av eleverna.
LÄS MER:Utredare ser över friskolornas öppenhet
De tre största skolkoncernerna Internationella Engelska Skolan, Academedia och Kunskapsskolan har tillsammans drygt 58 000 elever i grundskolan och det utgör en tredjedel av hela friskolebranschen. Internationella Engelska skolan har fler elever än alla kommuner utom Stockholm, Göteborg och Malmö. Och koncernerna ökar genom att starta nya skolor eller köpa upp konkurrenter. I stort sett alla nya fristående skolor ökar skolsegregationen i den kommun som de etablerar sig i.
Lärartäthet möjliggör vinster
När det gäller lärartäthet så har de kommunala skolorna i genomsnitt 12 elever per lärare. Storstäderna ligger på 12,8 och större städer ligger på 11,9. Det kan jämföras med de största skolkoncernerna där varje lärare har 14 till 16 elever. Med den lärartätheten har en fristående koncernskola med 300 elever cirka fem lärare färre än en kommunal. På en skola med 600 elever, (genomsnittlig skolstorlek för Internationella Engelska skolan) innebär det cirka tio färre lärare. Det är den lägre lärartätheten som möjliggör de stora vinsterna i koncernskolorna. Att få en välfungerande skolverksamhet med så få lärare per elev går endast om man har ett positivt segregerat urval av elever och det har de stora skolkoncernerna.
LÄS MER:Så säger partierna om friskolor
Skolsegregationen i Sverige har två huvudorsaker. Den största effekten har boendesegregation och därefter kommer den segregation som orsakas av marknadsstyrningen av skolan. I skolan är det aktiebolagen och de stora skolkoncernerna som utgör den starkaste segregationskraften. Skolkoncernernas kombination av låg lärartäthet och elever som har välutbildade föräldrar utgör motorn i skolsegregationen. I Sverige är det till och med lönsamt att segregera elever.
Sten Svensson, skoldebattör, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning
LÄS MER:Oseriösa skolor ska kunna stängas lättare
LÄS MER:Beslutet: Elitskola får godkänt att starta i Härryda