Ett av många fel med dagens matsystem är att de allra flesta som lever i hunger är de som producerar maten – småbrukare. Småbrukare står för en stor del av all matproduktion i världen, samtidigt lever de ofta själva i matosäkerhet, skriver debattören.
Ett av många fel med dagens matsystem är att de allra flesta som lever i hunger är de som producerar maten – småbrukare. Småbrukare står för en stor del av all matproduktion i världen, samtidigt lever de ofta själva i matosäkerhet, skriver debattören. Bild: Jerome Delay

Den utbredda hungern i världen är ett systemfel

Världen har resurserna att förse hela befolkningen med mat, men tillgången når inte alla. Småbrukare står för en stor del av all matproduktion i världen, samtidigt lever de ofta själva i matosäkerhet. Det är skevt och ett allvarligt systemfel, skriver Malin Flemström.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

De höga kostnaderna för bra mat lämnar miljontals människor världen över i hunger och undernäring. I dag, på Världshungerdagen, uppmanar vi världen att gå samman för att skapa hållbar förändring.

Effekterna av covid-19, klimatförändringar och invasionen av Ukraina har ökat och fortsätter öka matosäkerheten runt om i världen, hämmar tillgången till näringsrik mat och begränsar kraftigt världen från att nå mål 2 i Agenda 2030: Ingen hunger. Förra året hade så många som 3,1 miljarder människor inte råd med en hälsosam kost på grund av höjda matpriser. I dag lever upp till 828 miljoner människor i kronisk hunger – 150 miljoner fler än 2019, och 46 miljoner fler än 2020. De här siffrorna förväntas öka med 13 miljoner människor 2022.

ANNONS

Lever i hunger

Ett av många fel med dagens matsystem är att de allra flesta som lever i hunger är de som producerar maten – småbrukare. Småbrukare står för en stor del av all matproduktion i världen, samtidigt lever de ofta själva i matosäkerhet. Det är skevt och ett allvarligt systemfel. Så som matsystemet är utformat nu utarmar det även jorden.

En tredjedel av svenska hushålls klimatpåverkan kommer från maten. Allra störst del av utsläppen kommer från konsumtionen av animaliska livsmedel. Den biologiska mångfalden minskar samtidigt i rekordsnabb takt över hela världen och FN har upprepade gånger varnat för det allvarliga läget. Dessutom drabbar klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald redan utsatta hårdast, samma människor som redan befinner sig i risk att hamna i svält.

De måste kunna odla varierat, och inte bara den enda gröda som säljer bäst på marknaden just nu

För att nå global livsmedelstrygghet och en värld utan hunger måste utsatta småbrukare få förutsättningar att på ett hållbart sätt producera näringsrik mat till både sina egna samhällen och andra. De måste kunna odla varierat, och inte bara den enda gröda som säljer bäst på marknaden just nu. De behöver ha kontroll och makt över sin mark och sina processer, de måste få tillgång till den teknik och infrastruktur som krävs och de behöver kunskap om klimatanpassning och odlingstekniker som står emot klimatförändringarnas effekter. För att uppnå detta krävs att vi i den rika delen av världen fortsätter att investera i småskaligt jordbruk genom vårt bistånd. I dag går endast tre procent av Sveriges samlade bistånd till jordbruksutveckling i låginkomstländer, enligt EBA-rapporten Mapping Swedish aid to agriculture.

ANNONS

Att stärka småbrukares ställning och möjligheter är avgörande för deras liv, men även avgörande för världens livsmedelssystem. Därför måste vi driva strukturella förändringar mot ett hållbart och motståndskraftigt matsystem där alla har möjlighet att bidra till förändringen och framför allt – där alla kan leva hälsosamma liv fria från hunger.

Malin Flemström, vd The Hunger Project Sverige

ANNONS