Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

När folkhälsokatastrofen var ett faktum försökte delstater strypa den legala tillförseln med stramare riktlinjer och enskilda läkare åtalades till och med för mord. Resultatet blev att många opioidberoende som inte fick tag på oxikodon i stället övergick till billigt heroin, skriver debattören. Bild: Keith Srakocic
När folkhälsokatastrofen var ett faktum försökte delstater strypa den legala tillförseln med stramare riktlinjer och enskilda läkare åtalades till och med för mord. Resultatet blev att många opioidberoende som inte fick tag på oxikodon i stället övergick till billigt heroin, skriver debattören. Bild: Keith Srakocic

Den svenska opioidkrisen beror på vår slapphänta drogpolitik

Den svenska narkotikapolitiken anklagas ofta för att ”skörda liv”. Det stämmer, men inte på grund av att den är för restriktiv. Det är den alltför liberala utbyggnaden av metadonprogram och oseriösa läkares generösa förskrivning av opioider som lett till den höga narkotikadödligheten, skriver Nils Littorin.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

“Jonk är den perfekta produkten… den fulländade handelsvaran. Inget försäljningssnack är nödvändigt” så beskrev den amerikanske författaren William S. Burroughs den extremt beroendeframkallande drogen heroin. Nära besläktade med heroinet är flera starkt smärtstillande läkemedel, benämnda opioider. Under år 2020 dog 524 svenskar en narkotikarelaterad död enligt FHM. Överdoser av heroin och opioider var den vanligaste orsaken.

I USA är situationen ännu värre. Landet befinner sig mitt uppe i en folkhälsokatastrof. Under förra året dog 93 000 människor av drogöverdoser. Det är en sexdubbling av dödsfall på 20 år. Män mellan 35-44 är särskilt hårt drabbade, vilket slår hårt även mot barnen. Mängden opioider på läkarrecept i USA tiodubblades 1992-2012 (mätt i morfinekvivalenter). Exempelvis bombarderades staden Norton, belägen i sydstaten Virginias nedlagda gruvdistrikt, med 8 miljoner piller, 306 tabletter per invånare och år.

Kortvarig behandling

Opioider har länge haft sin självklara plats i narkosvård, som kortvarig behandling för akut smärta eller till cancerpatienter på hospice. Men genom en medveten strategi från läkemedelsföretagen skapades en ny marknad. Nu gavs samma mediciner till all typ av smärta, såsom vanlig ryggvärk. På bästa sändningstid påstods i läkemedelsreklam för Oxycodon ”att det är en mänsklig rättighet att vara smärtfri”. Produkterna beskrevs ha låg beroendepotential, mindre än en procent. I själva verket är risken för beroende tio gånger så hög. Framstående experter inom läkarkåren köptes över till kampanjen.

När folkhälsokatastrofen var ett faktum försökte delstater strypa den legala tillförseln med stramare riktlinjer och enskilda läkare åtalades till och med för mord. Resultatet blev att många opioidberoende som inte fick tag på oxikodon i stället övergick till billigt heroin.

Det finns paralleller mellan USA:s höga narkotikadödlighet och Sveriges. Ett trendbrott skedde 2006 enligt samstämmiga svenska register över narkotikadödlighet. Då stack dödstalen brant uppåt och mer än fördubblades till rekordnivåer tio år senare. Plötsligt intog Sverige en europeisk topplacering över narkotikadöda. I debatten som följde lades skulden på en historiskt sett restriktiv narkotikapolitik. Kritiken gick ut på att missbrukare nekades vård, stigmatiserades och dog. Den restriktiva narkotikapolitiken har över 30 år på nacken och kan diskuteras. Men kritikerna förklarade inte varför den kraftiga ökningen av narkotikarelaterad död inleddes just år 2006, efter en längre tids nedgång. En del av ökningen förklaras enligt Håkan Leifman vid CAN av metodförändringar i mätningarna. Studerar man statistiken över vilka läkemedel som är inblandade i dödsfallen så klarnar bilden ytterligare.

Bakomliggande är framför allt en markant ökad dödlighet relaterat till Buprenorfin och Metadon, som används vid underhållsbehandling av heroinister

Antalet personer som hämtade ut recept av Oxycodon tiodubblas under samma tidsperiod och dödsfallen relaterade till denna medicin sköt också i höjden. De var ofta äldre och kvinnor utan tidigare missbruksbakgrund. De hade fått smärtmedicin utskriven som de sedan blivit beroende av. Många av dem som dog hade också bensodiazepiner (sömn- och lugnande medel) och/eller alkohol i blodet.

Oxycodon förklarar en del av ökningen. Bakomliggande var även en markant ökad dödlighet relaterat till Buprenorfin och Metadon, som används vid underhållsbehandling av heroinister. Paradoxalt nog dör fler med dessa läkemedel i kroppen än heroin. Något har gått alldeles galet.

Förhindra läckage

Metadonbehandling har funnits sedan 1960-talet i Sverige och varit till stor nytta för heroinberoende. En viktig del av framgången var Socialstyrelsens kontroll, bland annat för att förhindra läckage.

Men Morgan Johansson (S) gav Socialstyrelsen i uppdrag att år 2005 riva upp de principer för underhållsbehandling med metadon som gällt i 15 år. Modellen med ett fåtal välskötta LARO-kliniker, en begränsning på antalet patienter och noggranna regler för läkemedelsförskrivningen övergavs. I stället skedde en rasande utbyggnad över hela landet och de strikta reglerna förvandlades till gummiparagrafer. Tillgången på Metadon och Buprenorfin ökade kraftigt. Det gjorde även dödsfallen.

Forskning vid Malmö högskola visar att en klar majoritet av patienterna inom LARO (Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) någon gång gett bort eller sålt sina läkemedel vidare. Det är inte en restriktiv politik som är problemet utan tvärtom att den blivit alltför liberal.

Bidrog gjorde även "dödsdrogen" fentanyl som tog livet av många unga. Polisen ingrep 2017 och två bröder som bedrev "nätapotek" dömdes för vållande till annans död, varpå dödligheten minskade. Ett bevis för att kraftfull lagstiftning kan rädda liv.

Strama upp

– Det som behövs för att vända utvecklingen är att strama upp LARO- behandlingen med fokus på att stoppa läckaget ut på gatan och införa en låg tolerans för sidomissbruk. Programmens sociala sida bör förstärkas med återanpassning till arbete och bostad.

– Stärk kontrollen över enskilda läkares och klinikers förskrivning av opioider och bensodiazepiner. Inte sällan är det en enskild legitimerad “cowboy” som förser mängder av narkomaner med piller.

– Opioidbehandling för smärta utanför akut-, narkos- och cancervård bör kraftigt begränsas.

– Det ska vara enkelt att få vård. Glappen mellan Socialtjänst, psykiatri och sjukvård måste bort och det preventiva arbetet måste prioriteras upp

Nils Littorin, läkare och partiledare för Malmölistan