Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kontraproduktivt. Att måla upp bilden av terrorister som icke-mänskligt avskum är inte bara kontraproduktivt, det är också felaktigt. Att vara kapabel att göra både gott och ont har genom historien tvärtom visat sig vara en av människans mest särpräglade förmåga, skriver debattören

Den radikala terroristen kunde ha varit du

Att du och jag, vi som står för tolerans, öppenhet och medmänsklighet kunde ha varit en av dem som utför fasansfulla terrordåd är en skrämmande tanke. Men det är också en del av den förståelse som krävs i kampen att bekämpa terrorismen, skriver Amanda Soltanian, 17 år.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

År 1971 genomförs ett socialt experiment vid namn The Stanford Prison Experiment under ledning av den amerikanske socialpsykologen Philip Zimbardo. Vid Stanforduniversitetet simuleras ett fängelse i källaren på den psykologiska institutionen. Tjugofyra manliga studenter som inte känner varandra delas slumpmässigt in i grupper som antingen väktare eller fångar. Det visar sig att deltagarna snabbt anpassar sig till sina givna roller och de går mycket längre än vad man har förväntat sig. Experimentet avbryts tidigare än planerat med anledning av deltagarnas outhärdliga våldsutövande.

Efter experimentet myntar Zimbardo ”Lucifer-effekten”, ett fenomen som förklarar hur ”vanliga” människor på kort tid kan förvandlas till ondskefulla varelser.

Utan förståelse för externa faktorers inverkan på människans handlande vinner onda krafter en enkel kamp. Det är insikten om terrorismens bakomliggande orsaker som möjliggör den förändring som vi gemensamt strävar efter – att övervinna terrorismen.

Lastbilsattentatet i Nice den 14 juli 2016 gav upphov till många känsloladdade uttryck. På det sociala mediet Twitter uppmanades en sönderbombning av terrorväldet, samtidigt som terrorister i allmänhet beskrevs i termer som ”odjur”, ”saker” och ”parasiter” som bör förintas. Platsen där gärningsmannen till illdådet sköts till döds av polis förvandlades till en stor skräphög. På ett videoklipp som senare publicerades av nyhetsbyrån AP stannade flera förbipasserande till vid platsen för att spotta på marken. En man urinerade på skräphögen.

Vi-och-dom-tänkandet

Dessa ageranden är uttryck för ett av våra stora samhällsproblem: vi-och-dom-tänkandet. Genom att avhumanisera grupper som betraktas som ”dom” späds polarisering på samtidigt som godtyckligt dödande legitimeras.

Reaktionerna för mina tankar till den franske journalisten Nicolas Hénin. Tillsammans med en grupp andra journalister och utlänningar satt Hénin fången hos terrororganisationen IS i tio månader. Flera av Hénins medfångar dödades under hans fångenskap.

Människor blir alltid lidande när deras anhöriga faller offer för terrorns våld. Att känna sorg, ilska och vrede inför gärningsmännen är därför förståeligt. Samtidigt måste vi se till att aldrig låta känslor ersätta vårt förnuft. Målet är inte att förminska offrens sorg – det är att få ett slut på det kallsinniga dödandet.

I boken Jihad Academy - Rise of the Islamic State (2015), författad av Nicolas Hénin, skriver Hénin att Väst har gått i IS fälla. Hénin betraktar Islamiska Staten som något som har vuxit fram ur en känsla av orättvisa och hopplöshet. Vidare menar Hénin att vi, genom att ignorera IS politiska budskap och mål, agerar som en rekryteringsagent för Islamiska Staten snarare än verkar för att bekämpa den.

Det finns förklaringar

Inget kommer någonsin att ursäkta terrorismens existens, men det finns saker som kan förklara den. Terrorhandlingar kan vara ett uttryck för en känsla av vanmakt, ensamhet, vrede eller orättvisa. Det rättfärdigar inte våldsutövning men måste lyftas fram i kampen att besegra den. Att på militära vägar utplåna en terrororganisation är inte en omöjlighet i dag. Problematiken uppstår när en terrororganisations ”död” inte är detsamma som döden för hela rörelsen.

En terrororganisations undergång kommer, såtillvida vi inte finner en lösning till dess bakomliggande problem, med största sannolikhet innebära att det kommer något slags påföljd. Något som går att jämföra med tidigare al-Qaidas koppling till IS. Som Malala Yousafzai så passande uttrycker det: ”With guns, you can kill terrorists. With education, you can kill terrorism.”

Att bomba bort ett terrorvälde är varken effektivt eller moraliskt försvarbart. Det är av största vikt att se dessa individer ur ett större sammanhang, till exempel utifrån situationen i ett specifikt land eller område, alternativt se till en global och historisk bakgrund.

Kapabel att göra gott och ont

Att måla upp bilden av terrorister som icke-mänskligt avskum är dessutom inte bara kontraproduktivt, det är också felaktigt. Att vara kapabel att göra både gott och ont har genom historien tvärtom visat sig vara en av människans mest särpräglade förmåga.

Det må vara en skrämmande tanke. Att du och jag, vi som står för tolerans, öppenhet och medmänsklighet kunde ha varit en av de terrorister som utför fasansfulla terrordåd riktade mot oskyldiga civila, men det är också en del av den förståelse som krävs i kampen mot att bekämpa terrorism.

Låt oss värna vår moraliska medvetenhet. Låt oss föra kampen mot terrorism och extremism i relation till försvaret av tolerans och medmänsklighet. Låt oss aldrig försvara godtyckligt dödande.

Låt oss komma ihåg att svåra frågor sällan har enkla svar – den radikala terroristen kunde ha varit du.

Amanda Soltanian

17 år, gymnasie-studerande elev på ett samhällsvetenskapligt program med internationell profil