Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Även för hundra år sedan avlöste trenderna varandra, så att vi i dag kan läsa stadens utveckling i de skiftande stilarna, skriver Björn Siesjö. Bild: Jonas Lindstedt

Den nya staden ska byggas med framtidens göteborgare i fokus

Om vi ska bygga en bra stad för kommande göteborgare krävs en helhetssyn på vilken sorts stad vi vill ha i framtiden. En riktigt bra stad, härlig att bo i och självklar att flytta till, kräver modiga politiker som vågar driva förändring, skriver Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Många efterlyser i dag en slags regelbok över hur staden ska byggas, vilka arkitekturstilar som ska råda, vilka byggnadsmaterial vi ska använda, om vi ska ha platta eller spetsiga tak. En sådan handbok riskerar att bli kortlivad. Även för hundra år sedan avlöste trenderna varandra, så att vi i dag kan läsa stadens utveckling i de skiftande stilarna.

I arkitekturpolicyn, framtagen på stadsbyggnadskontoret, pratar vi därför inte så mycket om hur husen ska se ut, men vi beskriver ett gemensamt synsätt på arkitekturen och hur vi i Göteborgs stad arbetar tillsammans för en god livsmiljö och en hållbar utveckling. När det gäller frågor kring stadsutveckling så ska arkitektur och gestaltning vara en självklar del i beslut i alla nämnder, styrelser och verksamheter i stadens regi.

Påverkar långt in i framtiden

De stora investeringarna som stadsbyggandet innebär har verkan på människors liv och möjligheter långt in i framtiden. Göteborg är i dag i början av en förändringsprocess, som kan ge olika resultat beroende på hur vi väljer att fullfölja den. Antingen kan vi stadsplanera på samma sätt som vi gjort de gångna decennierna, med gleshet och stort ekologiskt fotavtryck, eller så kan vi bygga en annan sorts stad, som är mer långsiktig, som går bättre att lämna över till kommande generationer.

Staden är i dag i stora delar ett resultat av funktionalismens, eller modernismens stadsplaneringsideal. 1920-talets idéer om en ny sorts stad, nära grönskan, utan trångboddhet och smuts, kom efter Andra världskriget att omsättas i bilförsörjda motorvägsstäder, med avskilda sovstäder. På sjuttiotalet kom reaktioner mot detta stadsbyggande över hela världen. Protester i Göteborg gjorde att stadsdelar som Haga delvis bevarades.

Göteborg byggdes dock vidare som en utspridd stad med uppdelade funktioner. Bo i sovstaden, jobba i industriområden utanför staden, handla på stora externa köpcentra. Allt detta innebar motorleder, parkeringar och trafiksystem som krävde enorma asfaltsytor. Alla skulle ha bil, bilen stod för frihet, framtid, framsteg. Satellitstäderna kom efterhand att bidra till en skarp segregation, utan den sammanhängande stadens möjlighet till uppblandning över tid.

Den glesa staden inte hållbar

Nu ser vi att denna typ av stad inte är hållbar, vare sig miljömässigt, socialt eller ekonomiskt. Den glesa staden gör att mycket resurser och tid läggs på att förflytta sig, och den skapar avstånd mellan människorna. Vad är det då för sorts förändring vi kan bidra med, som skapar en stad som är bra för den framtida göteborgaren? Här är några viktiga parametrar Göteborgs stad arbetar med:

Blandstad:

Att bygga en stad med olika funktioner i samma kvarter bidrar till en stad som är befolkad och trygg fler tider på dygnet. Det blir också en effektivare stad, där infrastrukturen används av flera. Blandningen bidrar till stadsliv, med aktiva öppna bottenvåningar längs huvudstråken. I Frihamnen jobbar vi med differentierad hyressättning för att få till en social blandning även i ett nytt centralt område.

Nära:

Att minska avstånden mellan människorna i staden är viktigt, för att stadens historiska funktion som mötesplats, plats för utbyte av varor, tjänster, tankar och idéer ska fungera. Vår höjda levnadsstandard gör att de flesta göteborgare bor rymligare än förr; i Majorna bodde tre gånger så mycket folk på samma lägenhetsyta, när stadsdelen var ny. För att vi ska bygga en effektiv och attraktiv kollektivtrafik så måste det också finnas fler människor per hållplats. Vid Selmas torg bygger vi ett nytt aktivt centrum, med verksamheter och 800 nya bostäder på gamla gräskanter och markparkeringar.

Grönt:

Tillgängliga attraktiva parker och torg är paradoxalt nog en bristvara i många stadsdelar i Göteborg. Närhet till en bra park borde vara en självklarhet för alla göteborgare. Mycket av stadens gröna områden är i dag onåbara, oattraktiva eller otrygga. I nya områden som vi planerar i dag måste vi skapa bra parker och torg, med tillräcklig kvalitet för att stärka det dagliga livet.

Sammanhängande:

Ett gångvänligt nät av attraktiva stråk, med tydliga stadstorg och knutpunkter, där samtidigt kollektivtrafiken finns, borde vara en självklarhet. I Göteborg är det inte alltid så. Det är tre kilometer mellan Biskopsgården och Majorna, perfekt för en söndagspromenad? Kanske inte. Att brygga över barriärer, som stora motorleder eller Göta Älv, är ett effektivt sätt att skapa nya sociala och ekonomiska värden i staden. Vi vill bygga nya broar över älven, som vitaliserar staden flera kilometer från brofästet. Vi planerar för Dag Hammarskjölds Boulevard, så att staden kan få fortsätta att växa söderut från Linnéplatsen.

Attraktivt:

En stad som man gillar är ju en stad som går att leva ett bra liv i. Allt fler bedömer inte sin nya arbetsplats efter fri parkering, utan efter stadslivet i området, om det känns säkert att ta sig hem på kvällen. De vi behöver locka till Göteborg, människor och verksamheter, har i många fall mycket att välja på. Samtidigt är en stad som inte är tillräckligt bra för alla, inte riktigt bra för någon. Alla har inte råd med bil. En fotgängarvänlig, nära stad skapar möjligheter för fler göteborgare

Ny mobilitet:

För att kunna bygga en stad med hög livskvalitet för många göteborgare, så måste vi finna nya sätt att förflytta oss. Vi ska skapa bättre förutsättningar för att gå, cykla och åka kollektivt. Vi måste ha mer kapacitetsstark, bekväm kollektivtrafik. Wien, som är en tätare och mer sammanhängande stad än Göteborg, har en fantastisk kollektivtrafik, och väldigt få väljer bilen till jobbet. Bilen kommer ha en fortsatt viktig roll i framtidens Göteborg, men den är nog ofta självkörande, och mera sällan privatägd.

Arkitekturpolicyn är ett verktyg för att skapa kvalitet i stadsbyggandet. Men för att bygga en bra stad för kommande göteborgare krävs också en helhetssyn på vilken sorts stad vi vill ha i framtiden. En riktigt bra stad, härlig att bo i och självklar att flytta till, kräver också modiga politiker som vågar driva förändring.

Björn Siesjö

stadsarkitekt, stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad