Logistiken fungerar dåligt och tillräckligt stöd från matkedjorna och konsumenterna tycks saknas – en del individer tycks föredra att köpa dyr genmanipulerad superbroccoli från Monsanto före naturliga hälsofrämjande grönsaker från svenska bönder. Det är oacceptabelt när Ingemar Johansson i Halland tvingas förstöra sin närodlade squash därför att svenska uppköpare handlar billigare i Holland.
Det är sedan flera hundra år välkänt att större intag av industriellt bearbetade jordbruksprodukter (socker, bröd, pizza och pasta med mera) starkt bidrar till fetma och kroniska sjukdomar, något som generation efter generation sökt undertrycka. Nu, när en tsunami av fetma och kroniska sjukdomar drar över jorden, helt i spåren på industriellt jordbruk, är radikala åtgärder oundvikliga. Utan sådana beräknas våra folksjukdomar att fram till 2050 i snitt tredubblas – en utveckling som tveklöst måste medföra en kollaps av vår samhälleliga solidariska sjukvård.
Redan i dag finns i vissa länder tecken på en sådan utveckling. Kraven på att samhälleligt ansvar för hälsa ersätts med personligt blir allt högljuddare, inte minst i USA – allt fler av de som dagligen jobbar hårt på sin hälsa vill inte längre ekonomiskt bidra till vård av dem som missbrukar den.
Överkonsumtion och skadliga kemikalier
Dominerande orsaker till de flesta, kanske till och med alla, våra folksjukdomar, är ett alldeles för stort intag av raffinerade jordbruksprodukter, men också exponering för kemikalier, inte minst läkemedel. Vi upprörs av frekventa flygplanskraschar men förblir tysta och utan krav på haverikommission om det faktum att ett antal jumboplan kraschar varje dag i konsekvenserna av överkonsumtion av processade jordbruksprodukter, läkemedel och andra gifter.
Japan expanderade efter senaste världskriget dramatiskt sitt så kallade rationella jordbruk. Under efterföljande 50 åren kunde man konstatera en mångdubbling av kroniska sjukdomar, till exempel ökade prostatacancerfallen 25 gånger parallellt med ett ökat intag av ägg sju gånger, kött nio gånger och mejeriprodukter 20 gånger. I dag tycks bidragen till ohälsa i ännu högre grad komma från konsumtion av socker, raffinerade sädesprodukter, produkter som ofta förädlats till att innehålla ännu mer onyttigheter, som till exempel gluten och fruktsocker. Andra länder visar samma utveckling – till exempel i Kina fördubblas vart tionde år hjärtkärlsjukdomar, mentala sjukdomar och diabetes. Likaså cancer, speciellt prostata- och bröstcancer.
Det sitter i tarmen
Optimal hälsa förutsätter ett välfungerande immunsystem, ett system som till sin huvudpart är lokaliserat till grovtarmen. Här produceras huvudparten av kroppens viktiga immunglobuliner och viktiga immunceller inskolas för funktion runt om i kroppen. Systemet bygger på en intim samverkan mellan speciella immunceller i tarmväggen och en armé av nyttiga bakterier i tarmen, vilka till sitt antal bör vara, men sällan är, mer än tio gånger så många som antalet celler i kroppen.
En välfungerande samverkan mellan vår kropp och våra hälsobakterier förutsätter bland annat en stadig och riklig tillförsel av råvaror, bland annat växtfiber, antioxidanter, mineraler som magnesium (anses avgörande för återväxt av den godartade tarmfloran) liksom bland annat medellånga fettsyror. Huvudparten av vår föda domineras av raffinerade kolhydrater och oljor, vilka tyvärr tas upp av kroppen redan i tunntarmen. Man beräknar att mindre än 15 procent av det vi äter når grovtarmen och bakterierna, vilket förorsakar att de flesta av oss lider av dåligt fungerande tarmflora, så kallad dysbios. Följden blir ett läckage av bakterier, bakterierester och bakteriegifter in i kroppen, ökad generell inflammation och dramatiskt ökad risk att långsiktigt utveckla kroniska sjukdomar.
Farligare än kärnkraftsolyckor
Inför kommande val proklamerar våra politiker kamp mot klassrelaterad ohälsa, men ingen presenterar hur det skall gå till. Mycket uppmärksamhet ges kärnkraften även om sannolikheten för en kärnkraftskatastrof är mångdubbelt mindre än den hälsokatastrof som står för dörren. EU fortsätter som hittills, nu har man i sin budget för 2014–2020 beslutat anslå mer än hälften av 960 miljarder euro (8 640miljarder svenska kronor) till produktion av sådana jordbruksprodukter som vi i dag redan äter på tok för mycket av – och tvingar sannolikt därmed medlemsstaterna att betala mångdubbelt högre belopp i delvis fåfänga försök att motverka de skadeeffekter som detta åstadkommit.
Sverige lider, som en ledande borgerlig politiker uttryckte det, av ett reformunderskott – nödvändiga men kontroversiella reformer har i åtskilliga år sopats under mattan. Många exempel kan nämnas, men den mest angeläget av allt är tveklöst att finna en hälsopolitik med prioritering av förebyggande insatser och en jordbrukspolitik inriktad på miljö och hälsa på bekostnad av rationalitet och avkastning. Subventionen av mat bland annat genom generell momsrabatt är sedan länge föråldrat – mat är i dag alldeles för billig. De flesta av oss äter redan alldeles för mycket. I stället bör man bland annat överväga hälsofrämjande åtgärder som till exempel att helt befria färska och ekologiskt odlade grönsaker från moms.
Dyrbar omställning
Inga radikala omställningar kan i dag förväntas utan omfattande samhälleliga insatser. När man i USA började ana att tobakstillverkning skulle gå mot ett slut så satsade staten mångmiljardbelopp för att hjälpa bönderna ställa om till annan gröda med god ekonomisk avkastning. Det är nödvändigt att EU och medlemsstaterna följer detta exempel. Omställningen från massproduktion av i botten ohälsosamma grödor till grönt och ekologiskt kommer att bli mycket dyrbar. För detta måste samhället ta sitt fulla ansvar som man i viss mån redan gör i andra sektorer av miljövården. För övrigt står det klart att om man inte gör det, så får man ändå bekosta det genom ökade kostnader för vård och omsorg.
De bönder i Sverige som trots samhällets bristande intresse vågar fortsätta en nödvändig omställningsprocess är verkligen värda allas vår stora uppskattning och respekt. Låt oss mangrant stödja dem och efterfråga deras varor – också om de kostar litet mer. Det vinner vi alla på.
Stig Bengmark
professor, läkare och forskare
Hälsans Villkor, UCL,
Londons Universitet
Vill du kontakta Stig Bengmark? Besök
www.bengmark.com
eller mejla
stig@bengmark.se
