Under de senaste åren har det inträffat en rad uppmärksammade händelser i USA där polisen anklagats för brutalitet och rasism. Protester och upplopp i amerikanska städer som Ferguson, Baltimore och Minneapolis är några exempel i dess spår.
I efterdyningarna av dessa händelser har polisen varit föremål för omfattande diskussioner. Några av de mest högröstade i debatten är proteströrelsen Black Lives Matter, som bildades 2014, till följd av ett antal dödsfall där unga svarta män skjutits till döds av polisen.
Kritiken rör polisens arbetssätt, med utgångspunkt från tankarna om ”Broken windows”, som sägs stigmatisera unga, fattiga personer tillhörande olika minoritetsgrupper genom att de tidigt hamnar i brottsregistret och får problem att få jobb och boende. Kritikerna menar att det kan försämra möjligheterna för de grupperna att bli goda samhällsmedborgare.
Underhåll och förseelser
Den så kallade Broken windows-teorin formulerades för mer än 30 år sedan av forskarna George Kelling och James Wilson. Tankarna bakom teorin är att otrygghet i samhället ofta är kopplat till brott. Utifrån detta synsätt måste till exempel ett sönderslaget fönster, klotter, tjuvåkning i kollektivtrafiken eller nedskräpning åtgärdas så snart som möjligt. Detta eftersom det annars sänder signaler till omgivningen att ingen bryr sig om området.
Kan då det som händer i USA med ett utbrett misstroende mot samhället i allmänhet och polisen i synnerhet sprida sig till Sverige?
I ett område där invånarna upplever att ingen bryr sig minskar den sociala kontrollen vilket skapar förutsättningar för ökad brottslighet. Detta gäller alla områden, oavsett socioekonomisk status. Konsekvensen blir i sin tur att invånarna undviker varandra och drar sig för att vistas i det offentliga rummet. Området kommer successivt att förfalla och uppfattas som allt mer övergivet. Ett sådant ”övergivet” tillstånd kommer i sig att generera mer otrygghet och fler brott, något som i förlängningen leder till en stad som präglas av kriminalitet.
Poliser med lokal förankring
Under många år har Broken windows-teorin styrt polisens arbete i USA. Nu blåser nya vindar. Anledningen är anklagelserna om arbetsmetoder som negativt särbehandlar minoriteter. Utvecklingen har byggt upp ett farligt misstroende mellan delar av befolkningen och polisen.
För att motverka detta tillsattes 2014 kommissionen ”Task Force on 21st Century Policing”, med uppdrag att undersöka strategier för att minska brottsligheten och samtidigt öka allmänhetens förtroende för polisen.
En av de viktigaste åtgärderna som lyfts fram i rapporten är att polisen har en lokal förankring. Polisen måste bygga upp personkännedom och kunskap om de lokala problemen samt arbeta både relationsbyggande och gränssättande.
Som en konsekvens har därför allt fler amerikanska polismyndigheter börjat lyfta fram betydelsen av ”Neighborhood policing” (närpolisverksamhet) för att bygga förtroende mellan polisen och allmänheten.
Även om det inte är något motsatsförhållande mellan ”Neighborhood policing” och ”Broken windows policing” är budskapet tydligt: Det handlar om att bygga relationer snarare än att gripa ungdomar för ”småbrott”. Trots det tydliga budskapet har dock många polismyndigheter haft svårt att få genomslag för ett förändrat arbetssätt.
Polarisering försvårar polisens arbete
Vad är då relevansen ur ett svenskt perspektiv? En erfarenhet är att vi varken har ”Broken windows policing” med tydliga och snabba insatser mot brott som påverkar människors livskvalitet i vardagen eller ”Neighborhood policing” med en lokalt förankrad polis där de enskilda poliserna är kända av och känner invånarna. Tyvärr bedrivs den svenska polisens verksamhet i dagsläget (med några få undantag) utan en lokal anknytning och utan tydliga och snabba ingripanden mot livskvalitetsbrotten.
En annan erfarenhet är att även den svenska debatten har blivit allt mer polariserad, ideologiserad och politiserad, där troende och tyckande i stället för evidensbaserad forskning och polisiära erfarenheter tenderar att sätta agendan. Detta har gjort att många poliser i Sverige uppfattar sig ha fått allt svårare att utföra sitt arbete.
Avslutningsvis, kan då det som händer i USA med ett utbrett misstroende mot samhället i allmänhet och polisen i synnerhet sprida sig till Sverige? Mot bakgrund av den senaste tidens upplopp och protester i svenska städer samt att det i många områden saknas en lokalt förankrad och närvarande polis, är risken tyvärr högst påtaglig.
För att motverka en sådan utveckling måste delar av svensk polis kommunaliseras, allt för att komma närmare medborgarna och bygga tillit och legitimitet. Det är först genom ett sådant lokalt polisarbete som vi kan förebygga den negativa utveckling som vi ser i både USA och i Sverige.
Magnus Lindgren, generalsekreterare stiftelsen Tryggare Sverige
LÄS MER:Regeringen vill se vistelseförbud för gängkriminella