Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Birgitta Ohlsson (L), riksdagsledamot

Debattera gärna burkinis men förbjud dem inte

Burkiniförbudet i Frankrike handlar varken om hygien, moral eller sekularism. Det handlar om islamofobi. Bättre är att diskutera och ifrågasätta fenomen som detta än att direkt förbjuda dem, skriver Birgitta Ohlsson (L).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Det är något med den franska staden Cannes

Birgitta Ohlsson (L), riksdagsledamot
Birgitta Ohlsson (L), riksdagsledamot

och kvinnokroppen. Året 1953 skapade den 18-åriga skådespelerskan Brigitte Bardot skandal i sin med dåtidens mått mätt mycket minimala bikini på stranden. Hon visade för mycket kvinnokropp! Bara tiotalet år tidigare var det förbjudet i flera europeiska länder att bära just bikini. Året 2015 portades kvinnor vid stadens berömda filmfestival för att de inte bar högklackade skor. De visade för lite ben! Och nu sommaren 2016 går samma Cannes i täten för franska städer som förbjuder burkini.

Vad är då, burkinin, detta sommarens mytomspunna badplagg? Jo, en lång baddräkt med armar och ben med huva som påminner om västerländska badkläder från förr som då bars av både kvinnor och män. Burkinin täcker inte likt burkan ansikte, händer och fötter. Den används företrädesvis av traditionellt troende muslimska kvinnor, men har också i liknande varianter synts på TV-kocken Nigella Lawson och världsartisten Madonna när de vill skydda sig från solens starka strålar.

Nya intoleranta Europa

Nu strömmar medierapporterna in om polistillslag mot burkinbärande kvinnor på de franska stränderna. Mest uppmärksammat är ett fall, där fyra beväpnade uniformerade poliser tvingar en burkinibärande kvinna att förnedrande klä av sig mitt bland folk på stranden. Strandbesökare skriker åt henne ”åk hem”, den lilla dottern gråter och pöbeln applåderar polisen. Ett tidens tecken i det nya intoleranta, populistiska, islamofobiska och vulgärnationalistiska Europa.

Kvinnornas brott sägs enligt det nya förbudet är att de:

1. Bär ett plagg som är ohygienskt (trots att det är tillverkat av samma material som de flesta baddräkter och som redan i dag används av surfare på stränder i samma format).

2. Plagget strider mot den franska sekularismen (tillslag mot katolska nunnor som vistas på stranden i ännu mer täckande religiösa dräkter i vanligt tyg och inte anpassat badräktsmaterial har dock inte inträffat).

3. Plagget är omoraliskt (vad som räknas som omoraliskt har dock skiftat genom historien och drabbat alltifrån minikjolar till bikinis).

Burkiniförbudet handlar dock varken om hygien, moral eller sekularism. Det handlar om islamofobi.

Ändå problematiskt plagg

Innebär detta då att burkinin är feministiskt helt oproblematisk? Ingalunda. Grunden i feminism är att avslöja särbehandling mellan könen. Varför gäller vissa regler för män och andra kvinnor? Varför ska exempelvis kvinnor och inte män täcka sina kroppar om samma moral gäller? Varför kan män anamma en västerländsk mer lättklädd klädstil medan kvinnor ska täcka sig från topp till tå?

Liberaler måste här kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det går alldeles utmärkt att ifrågasätta, kritisera och problematisera – ja, till och med i den offentliga debatten öppet tycka illa om olika kulturella, livsstilsmässiga, religiösa eller traditionella fenomen utan att för den sakens skull alltid direkt vilja förbjuda dem.

Det går också alldeles utmärkt att då och då tillämpa det klassiska svenska talesättet: ”sköt dig själv och skit i andra”. En värdering som också skulle passa på franska stränder mot den ständigt bevakade kvinnokroppen

Birgitta Ohlsson (L)

riksdagsledamot