Debatten måste baseras på fakta

2016 gick kommuner, landsting och regioner som helhet med överskott. Det är bra, då det bör finnas en buffert för sämre tider. Det är också mer vanligt än ovanligt, skriver bland andra primärvårdsdirektör Marie-Louise Gefvert, Västra Götalandsregionen.

|

Replik

Välfärden, 19/12

I sin debattartikel späder Nima Sanandaji och Christian Ekström på myten om att kommuner, landsting och regioner är slösaktiga och redovisar stora ekonomiska underskott.

Fakta är att kommunsektorn redovisade ett positivt resultat på totalt cirka 25 miljarder kronor förra året. Dessa pengar behövs för att investera i förskolor, skolor, sjukhus och äldreboenden när antalet barn och äldre blir allt fler.

Författarna menar att de inte fått information om verksamheternas resultat. Det beror nog på att kommuner, landsting och regioner inte särredovisar kostnader och intäkter på det sätt som författarna tror, utan att redovisningen följer den organisation som regionen eller kommunen har.

I Västra Götalandsregionen, som lyfts i artikeln, drivs primärvården i Närhälsan. Närhälsan har alltid levererat ett överskott och utöver detta även gett avkastning till ägaren, Västra Götalandsregionen, som har varierat mellan 20 och 50 miljoner kronor per år. Vid senaste bokslutet stod Närhälsan även för avvecklingskostnader för fem vårdcentraler, som lades ned under året. Nedläggningarna var bland annat en konsekvens av att vårdcentralerna gick med underskott.

I Närhälsan är fokus på att alla enheter ska ha ekonomi i balans. Enheter med prognosticerade underskott har krav på sig att ta fram handlingsplan med åtgärder i syfte att få en ekonomi i balans. Allt detta får man reda på vid en snabb Google-sökning. Närhälsans bokslut är offentlig handling.

Att Närhälsan inte lämnar ut detaljer om enskilda vårdcentraler finns det stöd för i rättspraxis, eftersom vårdcentralerna drivs helt affärsmässigt och är konkurrensutsatta. I debattartikeln nämns att privata vårdcentraler måste lämna ut detaljerad ekonomiinformation, men det gäller bara om enskilda vårdcentraler är eget aktiebolag, vilket sällan är fallet.

Missvisande fakta

Det är bra att artikelförfattarna visar ett sådant stort intresse för kommunsektorns resultat, men debatten borde utgå från fakta och inte ha som enda resultat att spä på en misstro mot välfärdens verksamheter och hur de fungerar. Att diskutera verksamheternas inriktning, kvalitet och måluppfyllelse är välkommet, men att göra det på grundval av missvisande fakta leder bara fel.

Marie-Louise Gefvert

primärvårdsdirektör Västra Götalandsregionen

Per Nyström

ekonomichef Närhälsan

Annika Wallenskog

chefsekonom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)