Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Debatt 5/3 Banverket måste lyssna på alternativet och släppa prestigen

Alternativet till en utbyggnad av järnvägen genom Lerums tätorter är att den befintliga järnvägen upplåts åt pendeltrafik och att gods- och fjärrtåg går i en bana norr om sjön Aspen. Banverket säger nej till förslaget, men argumenten håller inte. Det är dags att släppa prestigen, skriver Karin Poulsen (fp), Anita Borke (kd) och Jill Larsson (m).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Banverket tog för en tid sedan beslutet att inte gå vidare i planeringen av utbyggnad av Västra stambanan, sträckan Floda-Aspen, på grund av det motstånd man mött från såväl kommunledning som opinionen i Lerums kommun. Men nyligen svängde Banverket och säger sig vara villigt att skriftligt garantera Lerumsborna mindre buller och vibrationer vid en utbyggnad av järnvägen.
Detta är djupt olyckligt. Vi vet att Västra stambanan är av stort nationellt, regionalt och kommunalt intresse. Den snabbt ökande godstrafiken till och från Göteborgs hamn och den ökande pendeltrafiken gör att kapaciteten måste utökas. Sträckan är redan i dag fullt utnyttjad, men priset som Lerums kommun och invånare får betala vid en utbyggnad genom våra tätorter är orimligt.
Redan i dag har vi en stor mängd farligt gods-trafik. Läckande klorgas där människor vistas eller i de vattendrag som kantar järnvägen är en skräckvision. Lerums kommuns tätorter är dessutom redan buller- och vibrationsstörda. Med en utbyggnad måste ett stort antal villor lösas in, andra hus blir obeboeliga, Lerums centrum och handeln blir kraftigt störd. Stenkullens ursprungliga samhälle blir i det närmaste utplånat.
Längs järnvägen går ett unikt pärlband av ovärderliga kulturskatter i form av gamla byggnader, stenmurar, broar. Våra stationssamhällen växte en gång fram i samklang med naturen och i harmoni med järnvägen i en tid då man byggde med naturen, inte mot.
Del av vår historia
Stambanan är en del av vår historia. Vi anser att den ökande pendeltågstrafiken ska fortsätta gå utmed den befintliga, slingrande banan, men en utökad trafik med gods- och fjärrtåg kan inte trafikera banan utan att mycket stora ingrepp måste göras på miljö, natur och kultur.
Banverkets planerade utbyggnad är nio kilometer lång, en allt för kort sträcka för att på sikt vara tillräcklig för den kapacitetsökning som krävs. Därför kommer det att krävas en ytterligare utbyggnad, en utbyggnad genom det kulturhistoriskt känsliga Jonsered och vidare genom Partille. Enligt Banverket är den utbyggnaden "inte aktuell just nu", men den kommer. Banverket tänker i ett 10-15-årsperspektiv, vi tänker på kommande generationer.
Alternativet till utbyggnad genom Lerums tätorter är att den befintliga järnvägen upplåts åt pendeltrafiken och att gods- och fjärrtåg går i en bana norr om sjön
Aspen. Konceptet att skilja pendel- och godstrafik har prövats förr. Den 31 km långa Grödingebanan väster om Stockholm som togs i bruk år 1995 är ett exempel. Men i Lerum förkastar Banverket alternativet att skilja godstrafik från pendeltrafik främst av anledningen att det blir för dyrt.
Banverkets järnvägsutredning innehåller många brister i analyserna. Man har till exempel inte kalkylerat med de stora kostnader som störningar i trafiken under byggtiden innebär. Reservationer lämnas bland annat för att "de geotekniska förhållandena kan medföra mer omfattande åtgärder". Antal hus som måste lösas in har räknats för snävt. Kostnader för omläggning av väg saknas, etcetera.
Okalkylerade kostnader
När det gäller våra kulturhistoriska värden utmed den befintliga järnvägen präglas utredningen av vaga och otydliga formuleringar. "Stödmurar kan bli aktuella", "vägen läggs eventuellt i tunnel", "de negativa konsekvenserna kan lindras" är bara några exempel på okalkylerade kostnader som Lerums kommun med all sannolikhet kommer att få bära när utbyggnaden är klar.
Den alternativa dragningen norr om
Aspen är inte konfliktfri, men 65-70 procent går i tunnel, vilket minskar barriäreffekterna. Dragningen går också till största delen genom icke planlagt område, vattendomar kommer inte att krävas, de kulturhistoriska värdena är jämförelsevis små. Utbyggnaden kommer till stora delar att ske i obebyggd mark och arbetet kan därför pågå ostört, de geotekniska förhållandena är inte lika svåra som genom tätorterna. Men framförallt går sträckningen där få människor vistas och där vattendragen är få.
Banverket har gjort en fördjupad idéstudie över den alternativa sträckningen där syftet är "att klargöra tidigare ställningstaganden". Men liksom i den stora järnvägsutredningen kalkylerar man inte med hela sträckan, det vill säga till Göteborgs kommungräns, trots att det skulle innebära ett helhetsgrepp.
Miljökonsekvenser
För två år sedan bildades Föreningen för alternativ sträckning av järnvägen. Föreningen har med en imponerande systematik samlat kunskap om de båda sträckorna. Medlemmarna har utöver att studera Banverkets utredningar och Lerums kommuns bullerutredning tagit hjälp av sakkunniga i geoteknik, järnvägskapacitet, riskanalys, tågteknik, ekonomi.
Slutsatsen är att konsekvenserna för miljö, människor och natur blir större än vad Banverket bedömer i sin miljökonsekvensanalys och att uppskattningen av kostnaderna för tätortsdragningen är gravt underskattad. Den korta sträckan ger ingen eller ringa nytta om inte utbyggnaden kompletteras med ytterligare minst tio kilometer, det vill säga genom Jonsered, Partille och vidare mot Sävenäs.
Men när kalkylerna ifrågasätts talar Banverket om tempoförluster på grund av Lerums kommuns agerande. Vi däremot talar om att våra barn, barnbarn och alla andra i kommande generationer ska leva i en kommun som även i fortsättningen kan utvecklas positivt.
Se Föreningen för alternativ järnvägssträcknings arbete som en tillgång och ett värdefullt komplement till Banverkets utredning. Se sträckningen norr om Aspen som en realistisk möjlighet.
Släpp prestigen Banverket!

Karin Poulsen
ledamot (fp) kommunstyrelsen, Lerum
Anita Borke
ledamot (kd) kommunstyrelsen, Lerum
Jill Larsson
ledamot (m) kommunstyrelsen, Lerum