När det gäller de senast byggda traditionella reaktorerna som den i Olkiluoto blev den väsentligt dyrare och kraftigt försenad jämfört med plan. Trots detta redovisade Fortum i Dagens Industri den 29:e april i år att det var en lönsam investering. Sålunda är även försenad och fördyrad kärnkraft uppenbarligen lönsam, skriver debattören.
När det gäller de senast byggda traditionella reaktorerna som den i Olkiluoto blev den väsentligt dyrare och kraftigt försenad jämfört med plan. Trots detta redovisade Fortum i Dagens Industri den 29:e april i år att det var en lönsam investering. Sålunda är även försenad och fördyrad kärnkraft uppenbarligen lönsam, skriver debattören. Bild: Christine Olsson/TT

De som tror att sol och vind ska ersätta det fossila blundar för fakta

Efter att ha läst Mattias Goldmanns replik till min debattartikel rörande de olika gröna energislagen och deras begränsningar ter det sig uppenbart att den ursprungliga artikeln var nödvändig, skriver Christian Ekberg, Chalmers.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Slutreplik

31/5 Ny kärnkraft tar både plats, tid och kostar pengar

23/5 Kärnkraften har många fördelar jämfört med annan grön energi

Jag skriver ju redan där att solkraft på tak etcetera kan vara en del av lösningen på att solkraft är platskrävande. Likaså skriver jag att vindkraft till havs är en väg för vindkraften. Varför detta behöver anföras igen i en replik är oklart för mig.

Vad som är mer intressant är att den resursfråga jag också belyser förbigås med svepande kommentarer av typen ” solceller, vindkraftverk och annan förnybar energi framställs allt effektivare”. Den faktabaserade verkligheten är precis som jag skrev att med omställning till sol och vinelproduktion kommer mineraluttagen att behöva öka med 4-8 gånger av vad vi har i dag enligt både FN och IEA. Låt oss anta att de har rätt så vi kan lämna det därhän.

ANNONS

Finns inte i dag

Mer specifikt för solceller (kiselsolceller) publicerades 2016 ett arbete av solcellsforskare i USA som visade på att om man skulle ersätta all världens fossila elproduktion med kiselsolceller skulle man behöva allt existerande silver på två jordklot. Detta ger att för 50 procent går det åt ett jordklot varför även 1 procent nog är att se som orimligt.

Sedan dess har tekniken effektiviserats så att det nu är cirka hälften så mycket silver i varje cell men det blir ju uppenbart att för att täcka cirka 10 procent av jordens elbehov med solceller måste det till ett teknikskifte från de kiselsolceller vi har i dag. Det kan vi hoppas på och drömma om men det finns inte i dag.

Har vi råd och tid att vänta på att drömmarna kanske slår in medan det blir allt varmare? För vindkraften ser det liknande ut fast där gäller det sällsynta jordartsmetaller till magneterna i generatorn. Man kan ha växellådor och svagare magneter men då blir underhållet och pålitligheten väsentligt sämre.

Sedan har vi diskussionen om kärnkraftens pris. Prisdiskussioner blir alltid komplicerade eftersom en viss del är något vi själva konstruerar efter vad vi politiskt sett önskar.

Vi kan nog därför anse att slutförvaret till stora delar redan är betalt och löst för dagens kärnkraft

I min debattartikel pratade jag mest om Gen IV där man vet att den ökande produktionskostnaden äts upp av ett billigare slutförvar vilket visats i flera franska studier. Visst kostar slutförvar pengar men i till exempel Sverige betalar och har vi betalat för det genom våra traditionellt billiga elräkningar för kärnkraftsel i över 50 år. Vi kan nog därför anse att slutförvaret till stora delar redan är betalt och löst för dagens kärnkraft.

ANNONS

När det gäller de senast byggda traditionella reaktorerna som den i Olkiluoto blev den väsentligt dyrare och kraftigt försenad jämfört med plan. Trots detta redovisade Fortum i Dagens Industri den 29:e april i år att det var en lönsam investering. Sålunda är även försenad och fördyrad kärnkraft uppenbarligen lönsam.

Avslutningsvis bör vi nog föra diskussionerna med faktabaserade, öppna kort där så många verkliga för och nackdelar som möjligt öppet redovisas. Vi har inte råd att av dogmatiska skäl undvika att agera effektivt och raskt för vår framtid.

Christian Ekberg, professor i kärnkemi och professor i industriell materialåtervinning vid Chalmers

ANNONS