Någon systemkollaps inträffade aldrig men en lång rad debattörer fortsätter att framställa Sverige som ett land med enormt stora problem. De som framställer Sverige på detta sätt är i hög grad svenska politiker och debattörer, inte minst Sverigedemokrater men också andra debattörer och så kallade alternativmedier på politikens högerkant.
Samtidigt får de god hjälp från krafter utomlands vars intresse är att splittra och försvaga västerländska demokratier. Inte minst har ryska intressen varit aktiva i sina försök att via otillbörlig informationspåverkan skapa splittring och misstro. Narrativen har tagits över och förstärkts av inhemska politiska krafter. Hit hör Sverigedemokrater men också en del moderater och andra som återkommande hävdar att Sverige är ”förstört” och ”i förfall”. Ett annat exempel är när politiker och debattörer – inklusive ledande moderater – nyligen påstod att Sverige är världens näst farligaste land för kvinnliga resenärer. Ett tredje exempel på vilseledande information är påståendet från Svenskt Näringsliv att utanförskapet kostar 270 miljarder per år.
Ett annat exempel är när politiker och debattörer – inklusive ledande moderater – nyligen påstod att Sverige är världens näst farligaste land för kvinnliga resenärer
Så fort något händer som tycks bekräfta en beskrivning av ett Sverige i förfall eller med enormt stora problem – exempelvis upploppen under påskhelgen – lyfter man fram det som ett symptom på ett generellt problem utan att ta hänsyn till fakta som talar emot. Det illustrerar vad som brukar beskrivas som propagandadynamik.
Ur ett demokratiskt perspektiv är det svårt att se något problem i en politisk logik där, särskilt under valår, regerande parti(er) lyfter fram sådant som fungerar bra eller är på väg att förbättras medan oppositionspartier lyfter fram sådant som fungerar dåligt eller är på väg att försämras. Men det är djupt problematiskt när man använder sig av falsk och missvisande information eller systematiskt plockar fram enskilt förvisso korrekta fakta på ett sätt som leder till att den bild som ges blir vilseledande.
Internationella index
Med den här kontexten är det intressant att se vad som utmärker Sverige, bortom den politiska kampen om verklighetsbilden. Ett sätt att undersöka detta är att vända sig till olika internationella index där länder jämförs och rankas efter hur bra de lyckas på olika områden.
I rapporten ”Bortom kampen om verklighetsbilden – Sverige i en internationell jämförelse” redovisas därför hur Sverige placerar sig i sammanlagt 49 internationellt jämförande index och rankingar. Samtliga har publicerats under de senaste fem åren och handlar om allt från demokrati och mänskliga fri- och rättigheter, rättssäkerhet, jämställdhet och social rättvisa till global konkurrenskraft, innovationsförmåga och företagsklimat.
Studien visar att Sverige regelmässigt rankas som ett av världens absolut främsta länder. I sex av indexen hamnar Sverige på första plats, i 27 index som ett av de fem främsta länderna, och i 42 index som ett av de tio främsta länderna. Högst rankas Sverige i Freedom of the World, Gender Equality Index, European Innovation Scoreboard, Global Sustainable Competitiveness Index, Good Country Index och Commitment to Development Index. Vad som är viktigt att notera är den bredd som präglar de index där Sverige rankas som ett av de tio främsta länderna. Lägst rankas Sverige i Travel and Tourism Competitiveness Index och Economic Freedom of the World.
Inte ofelbara
Man kan alltid diskutera exakt vad enskilda index och rankingar mäter, hur de är konstruerade och vilka indikatorer de bygger på. De är inte ofelbara. Men viktigare är att se till helhetsbilden: Sverige rankas regelmässigt som ett av världens främsta länder.
Mot den här bakgrunden bör det ses som desinformation att försöka framställa Sverige som ett ”förstört land” eller ett land i förfall. Därmed inte sagt att Sverige saknar problem när det gäller bland annat klimatförändringarna, den grova brottsligheten, elförsörjningen, segregationen, kompetensförsörjningen och en allt osäkrare omvärld.
En förutsättning för att kunna lösa dessa problem är dock att debatten bygger på saklighet, fakta och etablerad evidens. Det är därför hög tid att förpassa domedagsretoriken och de politiskt motiverade svartmålningarna av Sverige till papperskorgen.
Jesper Strömbäck Professor journalistik och politisk kommunikation, Göteborgs universitet
Ann-Therese Enarsson VD, Tankesmedjan Futurion