Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

De rika är miljöbovar

Åtgärder som att ge bidrag för miljöbilar må vara politiskt populära. Men de gynnar framför allt de välbeställda och ger en liten miljöeffekt. En mycket effektiv åtgärd vore däremot en ordentlig höjning av skatten på flygtransporter, skriver professor Olof Johansson-Stenman, som sätter ett klassperspektiv på klimatförändringarna.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

De globala fördelningseffekterna av klimatproblematiken är gigantiska. Grovt sett orsakas problemen av de industrialiserade länderna, medan lejonparten av problemen beräknas drabba u-länder. Enligt en nyligen offentliggjord rapport från arbetsgrupp III av FN-organet IPCC så orsakar den femtedel av länderna som släpper ut mest totalt sett lika stora utsläpp som de resterande fyra femtedelarna tillsammans.
Vad som kanske är mindre känt är att det även inom Sverige finns tydliga skillnader av utsläpp beroende på vilken samhällsklass man tillhör. Detta gäller inte minst de cent-rala områdena boende och resande.
Höginkomsttagare bor betydligt större än låginkomsttagare, vilket orsakar högre utsläpp i ungefär motsvarande grad. Självklart finns stora variationer avseende isolering och annat, men vissa åtgärder är från klimatsynpunkt inte alls så effektiva som de ofta framställs. Det gäller till exempel värmepumpar så länge som elen på marginalen produceras av fossila bränslen, vilket lär vara fallet inom överskådlig tid. Låginkomsttagare bor dessutom oftare i lägenhet som värms upp med miljövänligare fjärrvärme.
Fler och större bilar
Höginkomsttagare kör också mer bil än låginkomsttagare, och de har dessutom i genomsnitt större bilar. Visserligen har de även nyare bilar, men dagens bilar är endast marginellt bränsleeffektivare än de var för 20 år sedan.
Detta beror inte på att den tekniska utvecklingen varit långsam, utan för att den största delen av denna utveckling tagits ut i form av högre komfort och bättre prestanda. Bilarna har också blivit tyngre och säkrare, även om kopplingen mellan vikt och säkerhet inte är så enkel. Vid en krock med en annan bil är det säkrare ju tyngre den egna bilen är, och farligare ju tyngre den andra bilen är. Så en tyngre bil innebär en säkrare bil för dem som åker i just den bilen, medan risken i stället ökar för andra medtrafikanter.
Få miljöbilar
Trots att medel- och höginkomsttagarna kör så kallade miljöbilar i högre grad så är effekten av detta i absoluta tal liten, eftersom det rör sig om så få bilar. Dessutom är faktiskt inte alltid miljöbilarna så mycket bättre som man kan tro. Många av de gasbilar som finns körs till exempel på fossilbaserad naturgas, och är då endast marginellt bättre än en vanlig bensinbil ur klimatsynpunkt. Många tankar dessutom bensin i stället för etanol i sin så kallade flexifuel-bilar, eftersom priset periodvis varit högre på etanolen och eftersom tankställena är färre. En hybridbil som Toyota Prius förbrukar mindre bensin än en vanlig bensinbil av samma storlek, men den faktiska skillnaden jämfört med en modern dieselbil är ganska liten.
Ännu större klassrelaterade skillnader fås om vi tittar på flygresorna, den resform som ökar allra snabbast. Höginkomsttagare flyger betydligt oftare, och dessutom längre sträckor. En resa för en familj på fyra personer från Göteborg till Thailand tur och retur beräknas enligt British Airways egen hemsida orsaka cirka åtta ton koldioxid. En sådan resa per år orsakar därmed högre koldioxidutsläpp än en stor stadsjeep som kör 2 000 mil per år! Mycket tyder dessutom på att den totala klimateffekten är ännu värre för flygresan, eftersom utsläpp på hög höjd tros vara betydligt skadligare än utsläpp på marknivån.
Självklart är det även så att höginkomsttagare kommer att ha bättre möjligheter att vidta åtgärder mot de konsekvenser som klimatförändringarna kommer att innebära för oss, såsom att installera luftkonditionering i sitt hem.
Vad bör vi, som samhälle, då göra åt saken? Det rimliga svaret synes vara att införa kraftfulla styrmedel där man per satsad krona från samhället får så stor effekt som möjligt. Ett sätt som normalt har hög kostnadseffektivitet är att helt enkelt sätta en skatt på utsläppen i relation till den skada som orsakas.
Globala lösningar
Detta låter sig enkelt sägas, men är naturligtvis svårare i praktiken inte minst till följd av frågans globala karaktär. Det kommer utan tvekan att krävas ytterligare globala överenskommelser mellan länderna.
Det är dock likafullt viktigt att eftersträva kostnadseffektiva lösningar. Det är därför glädjande att finansminister Anders Borg nyligen meddelat att han håller med om dessa principer, och att han tänker utreda höjda bränsleskatter.
En mycket tydligt kostnadseffektiv åtgärd vore att kraftigt öka skatten på flygtransporter, i Sverige och internationellt, eftersom den befintliga skatten är närmast obefintlig.
En annan är att på sikt införa så kallade trängselavgifter i större städer, inklusive Göteborg, även om mycket av effektivitetsvinsterna i detta fall fås i form av tidsvinster snarare än klimatvinster.
Tvärtemot vad som i-bland hävdas har dessutom sådana åtgärder normalt en betydligt gynnsammare fördelningsprofil än de flesta andra, mer kostnadsineffektiva åtgärder. De kan dessutom få en ännu bättre fördelningsprofil om de kombineras av andra åtgärder, som att förbättra kollektivtrafiken.
Åtgärder som att ge olika bidrag för energiinvesteringar i småhus och nu senast en miljöbilsbonus på 10 000 kr må vara politiskt populära. Faktum är dock att de framförallt gynnar de välbeställda och att de i allmänhet ger en väldigt liten effekt i relation till den samhällsekonomiska kostnaden.
Den största effekten av dessa åtgärder synes vara att subventionera medel- och höginkomsttagarnas miljösamvete. De som borde ha det bästa miljösamvetet är dock låginkomsttagarna. De, om några, är våra miljöhjältar!
Olof Johansson-Stenman
professor i nationalekonomi,
Handelshögskolan, Göteborgs universitet