Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

En ökad digitalisering och automatisering ska underlätta arbetet för de som arbetar i vården och frigöra mer tid där de gör störst nytta – i mötet med patienten, skriver Len Micko och Anders Henriksson, SKL. Bild: Janerik Henriksson / TT

De kommande årens satsningar sker i primärvården

Högre krav på vården och en växande åldrande befolkning kräver att vi arbetar på helt nya sätt. Vi ser sex avgörande framtidsfrågor för hälso- och sjukvården, som den kommande mandatperiodens vårddiskussioner måste handla om, skriver Lena Micko och Anders Henriksson, SKL.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Förväntningarna på den svenska hälso- och sjukvården ökar. Det kräver att vi arbetar på helt nya sätt med hjälp av forskning, digital teknik och betydande satsningar på primärvården. De resurser som behöver satsas i svensk hälso- och sjukvård de kommande fem åren kommer till allra största del att satsas på första linjens vård – våra vård- och hälsocentraler.

Vi har en väl fungerande hälso- och sjukvård i Sverige med goda medicinska resultat och hög kompetens hos medarbetarna. Men vården är inte jämlik och inte heller så tillgänglig som den borde vara.

Under valrörelsen var sjukvården väljarnas viktigaste fråga. Debatten om vården inför valet blev lite väl förenklad och hade inte de stora, avgörande framtidsfrågorna i fokus. Det bör vi alla dra lärdom av.

Vi ser sex avgörande framtidsfrågor för hälso- och sjukvården, som den kommande mandatperiodens vårddiskussioner måste handla om:

1. Tillgänglig vård.

Väntetiderna till vården är i dag på många håll för långa och behöver kortas. Men god tillgänglighet är mer än bara väntetider, det handlar också om mer av egenvård; att ta del av sina journaler elektroniskt eller boka vårdbesök via webben. En fortsatt digitalisering ska göra vården mer tillgänglig och öka delaktigheten för patienten. Patienter med hjärtsvikt kan väga sig själva på anpassade vågar och skicka resultaten till en läkare och få en snabb bedömning om man behöver förändra sin medicinering.

Genom patientkontrakt ska patientens delaktighet öka, relationen med vårdpersonalen stärkas och vårdköer minska.

2. Nära vård.

Nu pågår en omställning av vården i kommuner, landsting och regioner, som ska leda till att fler patienter behandlas i tid och att färre behöver åka till akuten eller ligga på sjukhus i onödan. Omställningen kallas nära vård.

Flera sjukdomar som tidigare varit dödliga har, tack vare medicinska framsteg, blivit kroniska tillstånd eller kan botas helt. Det reser nya krav. Hälso- och sjukvården är bra på det akuta omhändertagandet och att medicinskt behandla olika delar av kroppen. Men vården behöver få en bättre helhetssyn och utgå mer från patientens alla behov. Vi ska bättre ta vara på den vilja och kraft som finns bland medarbetare och utveckla nya arbetssätt. Staten bör bättre stötta kommuner och regioner och alla aktörer behöver ta sitt ansvar i denna samverkan. Patienten behöver bli mer delaktig i sin egen vård och de olika ansvariga aktörerna behöver samordna sig bättre.

Om tio år kommer andelen av befolkningen som är 80 år eller äldre att ha ökat med 44 procent medan den arbetsföra befolkningen endast kommer att ha ökat med sex procent

De resurser som behöver satsas i svensk hälso- och sjukvård de kommande fem åren kommer till allra största del att satsas på första linjens vård – våra vård- och hälsocentraler.

3. Trygg och säker vård.

Allvarliga vårdskador har minskat, men fortfarande får för många olika slags skador på sjukhus. Det ger onödigt lidande för patienten, fler vårddagar och ökade kostnader.

En säker vård kräver att vården använder sig av den senaste kunskapen och följer alla rutiner. Regionerna arbetar tillsammans för att samla all kunskap och ge vårdens personal enklare tillgång till den i vardagen. Med hjälp av goda kvalitetsregister och öppna jämförelser kan vi alla se vilken vård som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra.

En trygg och säker vård bygger på god information, hög delaktighet och ett bra bemötande.

4. Jämlik vård.

Skillnader mellan olika gruppers hälsa är för stora. Ohälsotalen varierar utifrån exempelvis kön, bostadsort och utbildningsnivå. Vården behöver bli mer jämlik och bättre anpassas utifrån varje patients behov och förutsättningar.

Inom allt fler cancersjukdomar finns nu standardiserade vårdförlopp, som används för att alla patienter inom en viss diagnosgrupp, ska få ett så lika bemötande som möjligt oavsett bostadsort och att tiden från bedömning till behandling blir lika lång. En ökad koncentration av viss högspecialiserad vård kan också säkerställa att vårdpersonalen har god erfarenhet av alla moment de utför, även vid ovanliga operationer.

Genom utvecklade digitala kunskapsstöd säkerställs att bästa möjliga kunskap finns tillgänglig i varje vårdmöte.

5. En långsiktig strategi för hälsa.

Den bästa vården är den som inte ens behövs. En förbättrad folkhälsa är en fråga för hela samhället där ansvar vilar på många aktörer. Förebyggande insatser behöver ske på barnavårdscentralen, inom elevhälsan, på arbetsplatser och i större utsträckning inom primärvården. Små symptom ska kunna fångas upp innan de behöver bli stora problem.

Alla kommuner och regioner arbetar utifrån strategier för att främja hälsa och förebygga ohälsa inom alla välfärdsområden.

6. Attraktiva arbetsplatser.

Om tio år kommer andelen av befolkningen som är 80 år eller äldre att ha ökat med 44 procent medan den arbetsföra befolkningen endast kommer att ha ökat med sex procent.

Det finns inte en ensam lösning för att säkra kompetensförsörjningen, arbetsgivare måste arbeta med flera parallella strategier; till exempel att få fler att arbeta heltid och längre upp i åldrarna, bredda rekryteringen, använda kompetensen rätt, möjliggöra karriärutveckling och en bra lönekarriär.

En ökad digitalisering och automatisering ska underlätta arbetet för de som arbetar i vården och frigöra mer tid där de gör störst nytta – i mötet med patienten.

Utvecklade vårdteam med kompetenser från både kommuner och regioner är en viktig nyckel till en bättre vård och mer attraktiva arbetsplatser.

De senaste decennierna har vi sett omställningar i många samhällssektorer och branscher. Nu är det vården och omsorgens tur. Sveriges kommuner och regioner jobbar nu målmedvetet och intensivt med att förändra och utveckla hälso- och sjukvården.

Lena Micko

ordförande Sveriges Kommuner och Landsting

Anders Henriksson

1:e vice ordförande Sveriges Kommuner och Landsting