Mensen gör även att miljontals flickor världen över missar skoldagar på grund av bristande tillgång till mensskydd, trygga toaletter och rent vatten. Det händer överallt, till och med i rika länder som Sverige. Konsekvenserna är givetvis än allvarligare för flickor som lever i extrem fattigdom, skriver debattörerna. På bilden: En kvinna lämnar ut återanvändningsbara mensskydd på Menstrual Hygiene day i Kampala 2022.
Mensen gör även att miljontals flickor världen över missar skoldagar på grund av bristande tillgång till mensskydd, trygga toaletter och rent vatten. Det händer överallt, till och med i rika länder som Sverige. Konsekvenserna är givetvis än allvarligare för flickor som lever i extrem fattigdom, skriver debattörerna. På bilden: En kvinna lämnar ut återanvändningsbara mensskydd på Menstrual Hygiene day i Kampala 2022. Bild: Nicholas Kajoba

De allt starkare krafter som vill kuva unga flickor måste tryckas tillbaka

När en flicka får mens förändras hennes liv drastiskt i många delar av världen. Hon riskerar att kontrolleras hårdare och att giftas bort och bli gravid. Hon missar skoldagar och rätten till utbildning. Man skulle kunna tro att patriarkala strukturer som dessa skulle minska i takt med att jämställdheten går framåt men tvärtom ser vi i dag att starka krafter motarbetar insatser som ger flickor makten över sina kroppar, skriver fem experter på sexuell och reproduktiv hälsa.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Hygien, hälsa, jämställdhet och utbildning – alla livsavgörande områden för flickors och kvinnors möjligheter att leva fullgoda liv. Dessutom kopplade till något så naturligt som mens. I dag, på Internationella mensdagen, vill vi uppmärksamma en av världens viktigaste utvecklingsfrågor och föreslå enkla och kostnadseffektiva insatser som stärker flickors och kvinnors rättigheter.

När en flicka får sin första mens förändras hennes liv. På många håll i världen anses hon nu vara kvinna – en kvinna som, om hon inte kontrolleras, riskerar att äventyra familjens heder. Det faktum att hon kan bli gravid gör att hennes frihet och rörlighet måste begränsas. Mensen blir därmed en utlösande orsak till att många föräldrar väljer att gifta bort sina döttrar.

ANNONS

Barnäktenskap leder i sin tur till att runt 12 miljoner flickor varje år blir mammor – trots att de är barn själva. Det är allvarligt, då komplikationer i samband med graviditet och förlossning är en av de vanligaste dödsorsakerna bland tonårsflickor.

Det som börjar med en naturlig blödning får alltså effekter som påverkar hela livet

Mensen gör även att miljontals flickor världen över missar skoldagar på grund av bristande tillgång till mensskydd, trygga toaletter och rent vatten. Det händer överallt, till och med i rika länder som Sverige. Konsekvenserna är givetvis än allvarligare för flickor som lever i extrem fattigdom.

Det som börjar med en naturlig blödning får alltså effekter som påverkar hela livet.

Eftersom frågor relaterade till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) på många håll är starkt förknippade med patriarkala normer och kontroll av flickors och kvinnors sexualitet växer motståndet mot insatser som möjliggör för flickor och kvinnor att ta makten över sina kroppar. Detta då sexualundervisning, liksom tillgång till preventivmedel och abort, ses som hot mot den traditionella könsmaktsordningen. Just nu ser vi också hur en välorganiserad och resursstark motkraft investerar stort för att bevara vad de ser som traditionella värderingar. De landvinningar som gjorts inom området riskerar därmed gå förlorade.

Motståndet växer

Det är viktigt att påpeka att motståndet inte bara kommer från repressiva länder. Även i Europa växer motståndet och om Trump skulle vinna höstens presidentval riskerar jämställdheten ytterligare bakslag, såväl i USA som i övriga världen. Med Trump vid makten riskerar USA, som är världens största biståndsgivare, återigen strypa insatser som främjar SRHR. Om detta sker kommer stödet från mer progressiva länder som Sverige bli ännu viktigare.

ANNONS

Men, ska det verkligen behöva vara så här 2024? Trots att vi vet att jämställdhet är en förutsättning för både social och ekonomisk utveckling och trots att samtliga världens ledare ställt sig bakom Agenda 2030 som främjar såväl hälsa och utbildning som tillgång till preventivmedel och jämställdhet?

Ändå tillåter vi alltså förlegade föreställningar om kön, heder och sexualitet styra och påverka livsutsikterna för hundratals miljoner flickor och kvinnor världen över. Att vi dessutom lever i en värld där konflikterna blir fler och mer intensiva gör inte saken lättare för de cirka 300 miljoner fickor och kvinnor som vid varje givet tillfälle har sin menstruation.

Utmana könsnormer

Därför krävs krafttag och Sverige, som har jämställdhet som ett kärnvärde, kan spela en viktig roll genom att;

– Stå upp för jämställdhet genom att ständigt utmana förlegade och skadliga könsnormer. Sverige får inte överge det långsiktiga, normförändande arbetet utan investera i insatser och organisationer som arbetar för att bryta tabun och föreställningar kring vad flickor och kvinnor får och inte får göra. Inte minst i frågor som rör mens och sexualitet.

– Insatser för flickors och kvinnors SRHR ska ses som livsviktiga och prioriteras och resurssättas

därefter. Här ingår tillgång till mensskydd, säkra toaletter och rent vatten, liksom tillgång till preventivmedel, mödravård, förlossningsvård samt stöd och vård efter våldtäkt. Dessa insatser ska även vara en självklar del av det humanitära biståndet i kris och konflikt.

ANNONS

– Satsa särskilda biståndsmedel på barns och ungas tillgång till sexualundervisning och rådgivning. Nationellt bör regeringen verka för ökad kunskapsspridning och bredare samhällsinformation till alla grupper och åldrar – detta då föreställningar kring mens och sexualitet påverkar jämställdheten för hundratusentals flickor också i Sverige.

Anna Wängborg, barnmorska och doktorand, Karolinska Institutet

Eva Åkerman, forskare, Karolinska Institutet

Emmy Lynch, ordförande MENSEN

Mariann Eriksson, generalsekreterare, Plan International Sverige

Ulrika Grandin, generalsekreterare, UN Women Sverige

Martina Nee, policyrådgivare Jämställdhet, WaterAid

ANNONS