Dags kräva stopp för utarmat uran i vapen

I februari visade ”Dokument utifrån” (SVT 1) den franska filmen ”Arvet efter Fallujah”, där det tydligt framkom genom intervjuer med bland andra irakier och militärer från USA, att USA:s krigsmakt år 2004 i strid med Haag- och Genèvekonventionerna använt både fosforbomber och uranvapen mot civila i Fallujah, en stad i Malmös storlek fem mil från Bagdad.

Skrämmande bilder visades på allvarligt missbildade barn och hela 20 procent av barnen föddes med missbildningar. Forskare från olika länder menar att skadorna med stor sannolikhet orsakats av projektiler som innehåller uran.

Utarmat uran

I uranvapen, som helt domineras av uranisotopen U-238, finns avfall från anrikning av U-235 i naturligt uran till kärnkraftsbränsle (utarmat uran, ”depleted uranium”, DU), eller uran som använts som bränsle i kärnkraftverk eller blivit över vid tillverkning av kärnvapen. I USA och i andra länder finns stora mängder av sådant avfall, som även innehåller mycket giftigt plutonium och andra nedbrytningsprodukter.

Vapenprojektiler med uran används därför att de är mycket tyngre än bly och har mycket större penetrationsförmåga genom pansar och bunkrar. Vid nedslag brinner projektilerna med hög temperatur och bildar ett fint stoft av uranoxider, som lätt sprids.

När stoftet inandas eller på annat sätt kommer in i kroppen kan partiklar fastna i lungorna och nå andra organ och bli farliga. En miljondels gram U-238 sönderfaller med tusentals alfapartiklar per dygn, som skadar celler och arvsmassan, liksom små mängder andra giftiga radioaktiva ämnen. Skadetiden är närmast oändlig, då halveringstiden är 4,5 miljarder år.

Vägrar besvara frågor

Uranvapen har använts av USA och Storbritannien under första Gulfkriget 1990-91, i krig i före detta Jugoslavien, i Irak sedan 2003 och sannolikt också i Afghanistan. De tillverkas bland annat av företag i USA, Frankrike, Indien och Ryssland – och kanske i Sverige av Bofors, som ingår i den stora brittiska vapenkoncernen BAE Systems, men som har vägrat besvara frågor om detta.

Uranvapen kan orsaka cancer, missbildningar och död. Man har funnit en signifikant ökning av barnleukemi i Basra, Irak och en fyrfaldig ökning av cancer och hög nivå av fosterskador i Falluja, där hårda strider pågick mellan trupper från USA och irakier 2004.

Bland nyfödda var andelen pojkar lägre liksom i Japan efter atombomberna 1945, ett tecken på skada på könskromsomen. Forskare fann att uranrester är en sannolik orsak efter analyser av prover från jord, vatten och av hårstrån från föräldrar till missbildade barn, en tolkning som stöds av forskning på försöksdjur och cellkulturer.

Ökad cancerfrekvens har också rapporterats efter krigen i före detta Jugoslavien, bland annat hos militärer från Italien och USA. Bland militärer från USA som deltog i Irak-kriget 1990-91 rapporteras cancer, ovanliga missbildningar hos deras barn, och det vanliga ”Gulf War”-syndromet.

I november 2011 redovisade forskare från Irak och Sverige en omfattande nedsmutsning av naturen i Irak av uranrester och allvarliga hälsoeffekter vid en workshop vid Luleå tekniska universitet, en grund för allvarliga hälsoeffekter framöver. Forskarna antog en resolution som beskriver uranvapen som mycket farliga, och som påtalar att de stater som tillverkar dessa vapen måste erkänna detta.

I december 2010 röstade 148 stater i FN:s generalförsamling för en resolution som uppmanade medlemsstaterna att informera om innehav och användning av DU. Bara USA, Storbritannien, Frankrike och Israel röstade mot. Sverige lade liksom flera EU-länder ned sin röst liksom 2007 och 2008. EU-parlamentet har med stor majoritet tre gånger röstat för moratorium för användning av DU-vapen.

Berör även Sverige

Frågan om uranvapen berör också Sverige av minst tre skäl:

1. Medborgarna har rätt att få veta om vapen som inte uppfyller Haag- och Genèvekonventionerna tillverkas eller har tillverkats i landet.

1. Regeringen bör utreda om svenska soldater i Afghanistan har exponerats för sådana vapen och om de tillverkats av Bofors.

1. Riksdagen har tidigare avslagit motioner om förbud mot DU-vapen. Utrikesutskottet skrev i betänkande 2008/09: UU11: ”Skulle övertygande medicinska bevis visa att utarmat uran i ammunition ger hälso- och miljöskador, är utskottet berett att verka för att ett förbud mot denna typ av ammunition och dess användning kommer till stånd.”

Nu finns tillräckliga bevis för ett nytt ställningstagande.

Anders Romelsjö

professor, Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet

Sven Knutsson

professor i geoteknik, Samhällsbyggnad och Naturresurser, Luleå tekniska universitet

Nadir Al-Ansari

professor, Samhällsbyggnad och Naturresurser, Luleå tekniska universitet.

Roland Pusch

professor emeritus, Samhällsbyggnad och Naturresurser, Luleå tekniska universitet

Anders Brahme

professor i strålningsfysik, Karolinska Institutet.