Vi har en lång tradition av miljöinnovationer och satsar en stor del av vår BNP på forskning och utveckling och har internationellt ledande företag och universitet. Vinnova har nyligen kartlagt den framgångsrika miljöteknikbranschen, som har goda förutsättningar att fortsätta växa. Dessutom sker en spännande utveckling i de stora teknikföretagen. ABB:s HVDC-teknik för högspänd likström och nya likströmsbrytare är innovationer som skapar affärsmöjligheter när förnybar energi ökar. SKF, Alfa Laval, Trelleborg och många fler svenska teknikbolag skapar andra produkter och tjänster som minskar miljöpåverkan. Unga företag utvecklar spännande teknik för bland annat optisk sortering av avfall.
Det finns även motsatta tendenser. Miljöarbetet i EU tappar tempo. Det minskar innovationstrycket och potentiella tillväxteffekter. Samtidigt kan andra delar av världen få ett försprång om länderna kring Stilla Havet ställer tuffare krav än dem Europeiska företag möts av. Sverige måste ta vara på möjligheterna i den snabba utvecklingen. Det kräver ökad takt i miljöarbetet och en utvecklad innovationspolitik, liksom större samhällsinvesteringar. Det här vore också ett smart sätt att slå flera flugor i en smäll, då investeringar är eftersatta idag och kan leda till hållbar ekonomi, sysselsättning och miljö imorgon.
Grön näringspolitik
I en ny rapport från Arbetarrörelsens Tankesmedja, Jobben i det gröna folkhemmet, beskrivs möjligheterna. Många arbetstillfällen kan skapas om näringslivet som helhet blir grönare. Effektivare användning av energi, mineraler och andra naturresurser ökar produktiviteten och kan ge fler jobb. Det handlar om produktdesign för resurssnålhet, om att minska beroendet av sällsynta metaller, om bättre återvinning. Sverige behöver ett nationellt program för resurseffektivitet liknande det som finns i Tyskland.
En grön näringspolitik bör ha fler delar. Avancerad tillverkning med låg miljöpåverkan är ett framtidsområde. Intelligent logistik, energieffektivisering i byggnader och grön kemi är andra exempel. Likaså har innovationspolitiken har en viktig roll. Industriforskningsinstituten behöver stärkas, liksom unga miljöföretags tillgång till riskkapital. Ambitiösa miljökrav och strategisk samverkan mellan stat, högskolor och näringsliv behövs för att få ihop hela den här kedjan.
Det behövs större satsningar på järnväg och effektiv energianvändning än vad som ryms inom dagens statsbudget. Sverige har i internationellt perspektiv en låg statsskuld, samtidigt som investeringsbehoven är stora. Överskottsmålet och synen på samhällsinvesteringar i statsbudgeten bör ses över för att bättre anpassas efter kommande behov.
Grönt kunskapslyft
Energieffektivisering av miljonprogrammets bostadsområden, upprustning av VA-system, insatser mot buller och fler jobb inom naturvård är några exempel där ökade statliga och kommunala investeringar skulle göra stor nytta. Statliga investeringsprogram liknande dem som genomfördes på 1990-talet och början av 2000-talet bör genomföras.
Kompetens och innovation hänger ihop. Arbetet för minskad miljöpåverkan kräver kunskaper, såväl hos yrkesarbetare som hos chefer. Sverige bör därför genomföra ett grönt kunskapslyft. Byggsektorn kan vara ett pilotområde.
Sverige har en lång historia som föregångsland på miljöområdet. Det är svårt att sia om framtiden. Men åtminstone två saker känns rimligt tvärsäkra: vi behöver fler jobb och vara mer sparsamma med våra naturtillgångar. Gröna investeringar kan skapa nya jobb och öka konkurrenskraften men på senare år har insatserna varit ojämna. Under Socialdemokraternas kongress den här veckan är det flera saker som partiet kan besluta om och som Stefan Lövfen, i en framtida statsministerroll, kan göra för att möta de behoven. Det är dags att ta på ledartröjan igen.
Monika Arvidsson
utredningschef, Arbetarrörelsens tankesmedja
Mats Engström
journalist och författare, tidigare bland annat biträdande statssekreterare på Miljödepartementet