Inför terminsstart i augusti finns cirka 450 barn i Göteborgs stad som inte har en skola de kan vara i. Dessa barn väntade på plats i en Särskild undervisningsgrupp (SU-grupp) på annan skola. För att ens få lov att ansöka om en sådan plats har varje barns skola först försökt allt för att få skolgången att fungera. De har försökt att räcka till med de resurser som de haft till sitt förfogande i form av personal, kompetens och lokaler.
Efter kontakter med Göteborgs grundskolechefer har vi räknat fram att omkring 450 barn inte kommer få den placering i en särskild undervisningsgrupp som de behöver. Barn som sökt extern skola, men nekats. De får ingen motivering som förklarar varför. De ges inte heller något formellt beslut som är möjligt att överklaga.
Skrämmande kunskapsbrist
Grundskoleförvaltningen har effektivt släckt hoppet om att äntligen få skolgången att fungera. För vad ska kunna bli annorlunda när de nu hänvisas tillbaka till de skolor som redan försökt och misslyckats med allt? Några ytterligare resurser får inte dessa skolor i höst. Tvärtom. Staden har avskaffat möjligheten att söka medel för elever med särskilda behov, det så kallade Tilläggsbeloppet. Elevpengen ska räcka till alla, men vad gör den rektor som har många elever med stora resursbehov? Risken är uppenbar att det kommer att drabba skolornas alla elever.
Han är alltså inte tillräckligt insatt för att veta att de barn som är aktuella för placering i dessa grupper i regel är barn där samverkan mellan hem, skola och socialtjänst och BUP pågått i flera år.
I P4 Göteborg, torsdag 2 juli, uppmärksammades i flera intervjuer de här barnens utsatta situation. Utbildningschef Peter Johansson på Göteborgs grundskoleförvaltning fick uttala sig och avslöjade alarmerande brist på kunskap. Han menade bland annat att kontakt med socialtjänsten skulle vara ett alternativ för de här eleverna. Han är alltså inte tillräckligt insatt för att veta att de barn som är aktuella för placering i dessa grupper i regel är barn där samverkan mellan hem, skola och socialtjänst och BUP pågått i flera år. Han förefaller inte heller veta att detta är barn med olika funktionsnedsättningar, oftast autism eller adhd, och att det därför krävs framför allt specialistkunskap på sådana funktionsnedsättningar snarare än uppfostringsstödjande insatser från socialtjänsten.
Kräver ansvarstagande
Kunskapsbristen är allvarlig, då barnens förutsättningar för att klara kunskapsmål och skolgång är hans och förvaltningens ansvar. I media har tjänstemän påpekat att ”det finns inte hur många platser som helst för de här eleverna”. Låt oss påminna om att skolgång inte är frivillig. Det råder skolplikt och enligt Skollagen ska elevers behov av särskilt stöd verkställas skyndsamt. Saknas platser är det tjänstemännens plikt att informera nämnden och nämndens ledamöter som, i egenskap av huvudmän för skolverksamheten, har som skyldighet att tillse att lagen efterlevs.
Barnen finns nu, här och nu, utan skola, utan hopp och utan framtid. Vi i föräldranätverket Barn i Behov har sett situationen för elever med särskilda behov i skolan förvärras år för år och nu är situationen fullständigt ohållbar. Vi kräver att Göteborgs grundskoleförvaltning och grundskolenämnd tar ansvar och ger besked om hur de 450 eleverna ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd i enlighet med Skollagen.
Annelie Karlsson, föräldranätverket Barn i behov Göteborg.
Malin Holm, grundare, föräldranätverket Barn i behov.
Jiang Millington, grundare föräldranätverket Barn i behov.