Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Dags att se vidden av fattigdomen i Göteborg

Det finns grupper av mycket utsatta och fattiga människor som vi har allt för lite kunskap om, och som ofta saknas i den offentliga statistiken. Samtidigt höjs tröskeln för att få hjälp från samhället från år till år. Det oroar oss, skriver Göteborgs kyrkliga stadsmission.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Varje år serverar Göteborgs kyrkliga stadsmission 65 000 portioner mat och varje dag delar vi ut bröd till över hundra personer. Vi möter och hjälper människor i hemlöshet, barnfamiljer som lever under svåra sociala och ekonomiska förhållanden, fattigpensionärer och människor med psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Under jul, nyår, påsk och midsommar bjuder vi in till gratis firande och tusentals personer kommer till S:t Johanneskyrkan för att vara med. Detta är en bild av Göteborg och Sverige i dag.

Under flera år har Sveriges stadsmissioner tillsammans med forskare från Ersta Sköndal högskola kartlagt fattigdomsutvecklingen i Sverige med utgångspunkt ifrån de insatser som görs i våra verksamheter. Årets rapport släpps i dag på Internationella fattigdomsdagen den 17.e oktober och den visar att det finns grupper av mycket utsatta och fattiga människor som vi har allt för lite kunskap om, och som ofta saknas i den offentliga statistiken och därför är osynliga för de flesta i vårt samhälle. Vi benämner dem ”de ohjälpta medborgarna”.

Allt grovmaskigare nät

Det handlar om individer som har rätt till bistånd, men även om de som av olika anledningar inte bedöms ha rätt till bistånd. Människor som faller igenom den offentliga välfärdens allt mer grovmaskiga skyddsnät, som hamnar mellan stolarna eller inte förmår orientera sig in i ett allt mer ointagligt samhällssystem. I gruppen finns också de som helt tappat tron på myndigheterna och väljer att ta avstånd och helt förlita sig på civilsamhällets stöd. Om Stadsmissionen och andra liknande organisationer inte fanns skulle många av dem inte överleva.

Det här oroar oss. Inte minst eftersom vi märker att det offentliga i allt högre grad vältrar över ansvar på oss i civilsamhället och att vi är relativt ensamma om att möta de människor som lever i reell fattigdom, långt under normen för ekonomiskt bistånd. Stadsmissionen är i dag en röst för de som vars rättigheter ingen annan driver.

Tröskeln höjs för varje år

Förutom att erbjuda akut hjälp arbetar Stadsmissionen med att långsiktigt stötta människor i kontakt med myndigheter och andra samhällsaktörer. Det kan till exempel handla om att vara ett stöd vid ansökningar om olika bistånd men även att överklaga beslut så att människor som lever i utsatthet får en möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda. Och vi kan konstatera att tröskeln för att få hjälp från samhället höjs från år till år. Socialtjänsten i Göteborg är hårt pressad och det får allvarliga konsekvenser för många människor som far väldigt illa. Möjligheterna att få hjälp ser även olika ut i olika delar av staden och likvärdighet saknas.

Vi märker dessutom att allt fler personer hamnar i situationer av moment 22 kopplat till en ekonomisk utsatthet. För den som har skulder är det mycket svårare – näst intill omöjligt – att få en bostad på den öppna bostadsmarknaden. Samtidigt kan man inte få hjälp med skuldsanering om man inte har ett ordnat boende. Har man inget boende är det i princip omöjligt att sköta och behålla ett arbete och har man inget arbete har man små möjligheter att ha råd med en bostad eller betala av skulder. De människor som av olika skäl har hamnat i denna situation är fast i en utsatthet som det är nästintill omöjligt att ta sig ut ifrån.

Förtjänar en andra chans

Stadsmissionen är fullt och fast övertygad om att alla människor förtjänar att få en andra chans och en möjlighet att rätta till sitt liv. Det är ur ett långsiktigt perspektiv både det mest humana och det som gynnar både individen och samhället.

Vi arbetar varje dag året om för att återge människor som halkat snett makten över sin tillvaro. Men för att ingen, eller i alla fall så få som möjligt, skall hamna på samhällets skuggsida från början måste Göteborgs kommun ta sitt ansvar och motverka de systemfel som gör att människor förnekas sina medborgerliga rättigheter.

Ett första steg är att ta del av vår kartläggning som till skillnad från socialtjänstens statistik visar på hela vidden av den utsatthet och fattigdom som finns i vår stad i dag. För det är nödvändigt att vi – kommunen och civilsamhället – ökar våra gemensamma insatser. I alla fall om vi vill bygga ett Göteborg där ingen behöver stå i brödkö.

Lennart Forsberg

socialchef Göteborgs kyrkliga stadsmission

Åsa Vilu

biträdande socialchef Göteborgs kyrkliga stadsmission