Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Det går inte att prissätta medmänsklighet eller omvårdnad av en svag individ, skriver Bijan Zainali (S). Bild: Bengt Magnuzon

Dags att åter prioritera mänskliga värden framför kapitalet

De värden som en gång låg till grund för demokratins och välfärdsstatens tillkomst ifrågasätts allt mer i takt med att marknaden tar över. Ska välfärdsstaten överleva är det hög tid att motverka marknadslika villkor inom offentliga verksamheter, skriver Bijan Zainali (S).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Samhällena började bildas när människor slog sig samman för att ta hand om sina gemensamma angelägenheter, saker som var och en ensamt inte kunde ta hand om. I takt med att samhällena växte specialiserades också samhällsfunktionerna. Så småningom skapades skolor för att utbilda till de nya yrkena. Från att invånarna själva tog hand om samhällsuppgifterna övergick man således allt mer till att i stället ge sitt bidrag genom att betala till det allmänna.

Även om makthavarna från tid till annan också tvingat in dessa skatter för att finansiera sina erövrings- och expansionsplaner har folket ändå sett ett värde i att betala till det gemensamma. I takt med demokratins och välfärdsstatens uppkomst och uppbyggnad har samhället tagit allt större ansvar för att ge individerna grundläggande förutsättningar att ta del av dessa samhälls- nyttigheter.

Meningen med inbetalda skatter har aldrig varit någon annan än att skapa värden för dem som betalat skatten. Så har välfärdsstaten utvecklats under det senaste seklet.

Missnöjet gror

Runtom i Europa och i världen ser vi dock nu hur demokratier får allt svårare att fortsätta hävda sin legitimitet, då allt större och bredare samhällsgrupper upplever att man inte får ta del av de gemensamma tillgångarna. Samhällsklyftorna vidgas alltmer. Till och med inom lägre medelklassen gror missnöjet. Tilltron till staten, som ett styre sprunget ur folkmajoriteten, har minskat.

Meningen med inbetalda skatter har aldrig varit någon annan än att skapa värden för dem som betalat skatten. Så har välfärdsstaten utvecklats under det senaste seklet.

Skälen är mångfacetterade, men ett antal faktorer tycks ha bidragit till denna förändring. Globaliseringen har flyttat makt utanför nationalstaterna. Urbaniseringen har skapat stora kontraster mellan starka tillväxtnoder och landsbygden. Men en grundläggande faktor är den marknadsliberala doktrin som sedan murens fall har dominerat det politiska fältet.

Marknader och dess funktion, inom de sektorer där de är mest lämpade, har bidragit till positiv utveckling. Men dessa spelregler passar dåligt in i en skattefinansierad sektor som inte har någon annan uppgift än att skapa samhällsnyttigheter åt invånarna. När patienten, eleven eller de äldre blir kunder med ett specificerat marknadsvärde, och när offentliga myndigheter leker affärsdrivande bolag, blir följden inget annat än att de som anses ha ”lägre marknadsvärde” lämnas efter vägen.

Värden ifrågasätts

När allt endast får ett ekonomiskt pris blir följden att de värden som en gång låg till grund för demokratin och välfärdsstaten ifrågasätts. Det går inte att prissätta medmänsklighet eller omvårdnad av en svag individ! Här i vår region är fallet med Angered Care ett tydligt exempel på vad som händer om huvudsyftet med en verksamhet skyms i jakten efter mesta möjliga avkastning.

Valrörelsen kom att handla om vinsternas vara eller inte vara, i teknokratiska termer. Debatten borde i stället ha handlat om huruvida väljarna uppskattar om offentliga, skattefinansierade verksamheter styrs efter marknadsprinciper.

För mig som socialdemokrat är en självklarhet att de offentliga verksamheterna ska bedrivas med maximal effektivitet och med invånarnas bästa och behov för ögonen. För mig som socialdemokrat är ”Tredje vägens politik”, blandekonomin – där marknaden har sin roll och det offentliga sin – fortfarande den bästa.

Samarbete funkar bäst

Genom historien har vi åtskilliga gånger kunnat bevittna hur en positiv utveckling kan skapas när dessa sektorer samarbetar och håller sig till sin uppgift. Alternativa driftformer genom upphandlingar får förekomma, där de anses ge ett mervärde, om det sker i kontrollerade former, med invånarnas bästa i fokus, och under demokratiskt överinseende.

Det är hög tid att motverka marknads- lika villkor inom offentliga verksamheter. Det är nödvändigt att mänskliga värden återigen prioriteras högre än pengar i vård, skola och omsorg. Det är åter dags för ett blandekonomiskt styrt Sverige!

Bijan Zainali (S)

oppositionsråd, Västra Götalandsregionen