Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sedan förra läsåret finns ett tydligt styrdokument för förskoleklassen och därmed förutsättning att skapa en likvärdig undervisning med höjd pedagogisk kvalitet och på sikt även höjda skolresultat. Invänta resultaten av detta innan ni kommer med ytterligare en skolreform, skriver debattörerna.

Därför säger vi nej till tioårig grundskola

I höst ska riksdagen fatta beslut om skolplikt för sexåringar. Aktuell forskning visar att det bästa för barnen är att behålla dagens system med förskoleklass och nioårig grundskola. Trots det vill Alliansen införa tioårig grundskola. Det oroar oss som är lärare i förskoleklass, skriver Monica Alvén, Anna-Karin Norén Asghari och Annika Andréasson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Alla partier är i princip överens om att införa skolplikt från det år barnet fyller sex år, men åsikterna är delade om hur verksamheten ska se ut. Regeringen vill behålla förskoleklassen som skolform, medan Alliansen vill ha tioårig grundskola och därmed låta sexåringarna börja direkt i årskurs ett.

Vi som känner skolformen, ser att det ofta saknas kunskap i den pågående debatten och det förvirrar för den som vill förstå. Som kännare av förskoleklassen vill vi därför visa vad riksdagsbeslutet behöver grundas på.

Klivet in i skolan kan vara stort för det enskilda barnet. När förskoleklassen tillkom som skolform 1998, var avsikten att den skulle fungera som en bro mellan förskola och grundskola och därmed underlätta detta. I förskoleklassen erbjuds därför en undervisning som är åldersanpassad för sexåringar, med rik variation av arbetssätt och uttrycksformer och som ger dem möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till den egna förmågan.

Kritikerna uttrycker ofta att förskoleklassen är otydlig, men vi hävdar att otydligheten inte kan skyllas på själva skolformen, utan snarare beror på åratal av bristande förutsättningar. Först förra sommaren, 18 år efter att skolformen tillkom, förtydligades uppdraget i en egen läroplansdel. Året innan hade Skolinspektionen granskat förskoleklassen och sett att både lärare och rektorer upplevde uppdraget som svårtolkat och drog därför slutsatsen att skolformen behövde ett tydligare styrdokument.

Äntligen ett styrdokument

Först nu, när vi äntligen fått ett sådant styrdokument, har skolformens syfte och innehåll blivit tydligt för både huvudmän, rektorer och lärare. Runt om i landet pågår ett intensivt arbete med att omsätta det nya uppdraget i praktiken. Men sådan utveckling behöver ges tid innan man kan förvänta sig att se de önskade resultaten – höjd pedagogisk kvalitet, ökad likvärdighet och höjda skolresultat. Forskning visar att skolutveckling tar tid och då krävs politiker som inte ständigt ändrar skolans förutsättningar, utan som tror på långsiktighet.

Enligt skollagen ska barnets bästa alltid vara utgångspunkt och skolan ska vila på vetenskaplig grund. Det gäller även på politisk nivå. Inför riksdagsbeslutet om våra sexåringar, måste politikerna därför lyssna på den klokskap som finns och utgå från aktuell forskning för att kunna ge barnen de bästa förutsättningarna.

Regeringens förslag om skolpliktig förskoleklass bygger på utredningen Mer tid för kunskap, där majoriteten av remissinstanserna förordar förslaget och många värnar om skolformens unika roll.

Rimmar illa med forskningen

Frågan om skolstartsålder har utretts i betänkandet I rättan tid?. Här konstaterar Sven Persson, professor vid Malmö högskola, att svenska barn visserligen börjar skolan relativt sent jämfört med barn i andra länder, men att skolstartsåldern i dessa skolsystem inte verkar vila på vetenskaplig grund om barns utveckling och lärande. Snarare grundas de på tradition eller politiska överväganden. Däremot visar forskning att en tidig formaliserad undervisning, till och med missgynnar elever i deras fortsatta utbildning. Hur kan idén om tioårig grundskola anses rimma med denna forskning?

Samtidigt finns tydliga forskningsresultat som visar förskolans betydelse för hur elever lyckas senare i skolan. Att vistas i en förskola av god kvalitet har positiva effekter för barns utveckling och lärande. Inte minst gäller detta barn från socioekonomiskt svaga miljöer. God kvalitet innebär bland annat att det finns en balans mellan vuxenledda aktiviteter och barnens egen lek.

Vi hävdar därför att förskoleklassen fortsatt behöver utgå från förskolans pedagogik och erbjuda sexåringar en åldersanpassad och lekbaserad undervisning. Men trots dessa forskningsresultat finns det debattörer som tror att kunskapsnivåerna skulle höjas om de i stället möttes av grundskolans mål och ämnen ett år tidigare, om de omfattades av en formaliserad undervisning redan som sexåringar. Vi undrar hur dessa idéer kan anses vila på vetenskaplig grund och på vilket sätt de har barnets bästa för ögonen?

Barnets bästa

Klivet in i skolan kan vara avgörande! Den undervisning sexåringen möts av påverkar dennes fortsatta utveckling och lärande. Sedan förra läsåret finns ett tydligt styrdokument för förskoleklassen och därmed förutsättning att skapa en likvärdig undervisning med höjd pedagogisk kvalitet och på sikt även höjda skolresultat.

Om svensk skola ska utvecklas i rätt riktning behövs politiker som tror på långsiktighet och ger lärare tid att utveckla undervisningen, i stället för ännu en ny skolreform. Vi behöver politiker som utgår från aktuell forskning om barns utveckling och lärande. Och vi behöver modiga politiker som vågar fatta beslut som verkligen utgår från barnets bästa.

Monica Alvén

lärare i förskoleklass i Göteborgs stad

Anna-Karin Norén Asghari

lärare i förskoleklass i Göteborgs stad

Annika Andréasson

föreläsare och författare till boken ”Lärande lek i förskoleklass”