Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kemikalier i kläder används i en mängd olika syften. För att skapa tryck som sitter kvar, vid färgning, vid impregnering, som mjukgörare, för att ytbehandla tyg och göra det vattenavvisande, för att dölja svettdoft, och så vidare, skriver debattören. Bild: Suvad Mrkonjic/TT, Chemsec

Därför gynnar en kemikalieskatt klädindustrin

Skatt på företagande möts sällan av jubel från näringslivet. Men alla skatter är inte likadana. I fallet med kemikalieskatt på kläder tror vi på miljöorganisationen Chemsec att den kan driva svenska företag mot mer hållbara plagg, skriver Anne-Sofie Bäckar, verksamhetschef på Chemsec.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Kläd- och skobranschen har sedan en lång tid tillbaka stora problem med att skadliga kemikalier används under tillverkningen. Som konsument skulle man kunna tro att lagen sätter stopp för det, men tyvärr är det i dag fritt fram att använda en mängd olika miljö – och hälsofarliga ämnen i kläd- och skotillverkning. Några av de mest omtalade är svårnedbrytbara PFAS-ämnen som ansamlas i människor och natur och kan ge upphov till cancer och påverka på immun- och reproduktionssystemen.

Kemikalierna används i olika syften. För att skapa tryck som sitter kvar, vid färgning, vid impregnering, som mjukgörare, för att ytbehandla tyg och göra det vatten- avvisande, för att dölja svettdoft, och så vidare.

Att verkligheten ser ut så här är en av branschens sämst bevarade hemligheter och ingen med insikt i frågan förnekar detta

Att verkligheten ser ut så här är en av branschens sämst bevarade hemligheter och ingen med insikt i frågan förnekar detta. Samtidigt är många aktörer nog ganska nöjda med att problemets omfattning inte är särskilt välkänt bland allmänheten. Internationellt pågår ett flertal stora branschprojekt där världens allra största varumärken gemensamt försöker avgifta sina leverantörsled och klädesplagg. Vi på Chemsec är delaktiga i flera av dessa projekt och har därför god insyn i branschens utmaningar och förslag på lösningar.

En långsam utveckling

Vad som är mycket glädjande för svensk del är att arbetet ofta drivs framåt av våra svenska företag, varav flera får anses vara världsledande när det gäller arbetet med att fasa ut skadliga kemikalier i kläder och produktionsled.

Men trots detta rör sig branschen i stort väldigt långsamt mot giftfria plagg. Likaså även Europas kemikalielagstiftning, där skadliga kemikalier i textil länge har diskuterats utan att beslutsfattarna lyckats genomföra några större framsteg.

I detta läge kan därför en svensk nationell beskattning på skadliga kemikalier vara ett bra verktyg för att driva på utvecklingen mot giftfria kläder, skor och andra textilier

I detta läge kan därför en svensk nationell beskattning på skadliga kemikalier vara ett bra verktyg för att driva på utvecklingen mot giftfria kläder, skor och andra textilier. Det var därför glädjande att det fanns en skrivning om att Sverige bör införa en kemikalieskatt på textilier i regeringens Januariöverenskommelse. Just nu arbetar utredare för fullt med att ta fram ett förslag på hur en sådan skatt kan utformas. Tanken är att utredningen ska vara klar i början av nästan år.

Hur ska skatten då se ut? Här återstår ett antal knäckfrågor som måste lösas. Som miljöorganisation tycker vi självklart den ska omfatta så många skadliga kemikalier som möjligt, samtidigt förstår vi att det finns hinder för att beskatta vissa typer av kemikalier, till exempel på grund av bristande analysmetoder. Det är svårt att sätta en skatt på kemikalier som inte går att mäta.

PFAS-kemikalier tillhör de kemikalier som är förhållandevis lätta att mäta och de bör naturligtvis omfattas av skatten. PFAS förekommer särskilt ofta i funktions-, frilufts- och sportkläder – men dessa typer av kläder är långt ifrån de enda som innehåller skadliga kemikalier. Problemet är mycket större än så och skatten bör omfatta många fler ämnen. En bra start vore att inkludera kemikalierna på EU:s så kallade kandidatlista, som klassas som särskilt farliga.

Hållbara företag premieras

Vidare tycker vi det är oerhört viktigt att utforma skatten på så vis att den driver substitution – vilket är den branschtekniska termen för att byta ut ett skadligt kemiskt ämne mot ett säkert alternativ. I dag finns det en uppsjö olika alternativ till många av de mest använda skadliga kemikalierna. En skatt kan hjälpa till att fler textilföretag får upp ögonen för dessa alternativ och därefter investerar i att förbättra sin miljöpåverkan genom substitution. Framgångsrika och hållbara företag bör alltså i stor utsträckning kunna slippa bli beskattade och därmed även få en välbehövd konkurrensfördel. Har du som företag inga farliga kemikalier i dina produkter behöver det alltså inte bli något prispåslag för slutkunden.

En välkonstruerad miljöskatt ska först och främst driva på en hållbar utveckling och gynna de företag som ligger i framkant

Detta upplägg kan jämföras med den redan existerande elektronikskatten, som tyvärr även beskattar vissa säkra alternativ och därmed fått branschen att reagera högljutt. En välkonstruerad miljöskatt ska först och främst driva på en hållbar utveckling och gynna de företag som ligger i framkant. Den ska inte vara en oundviklig straffkostnad som fungerar som kassako för Sveriges regering.

Vi är övertygade om att en väl utformad skatt kommer möta väldigt lite motstånd från svenska textilbranschen, samt även hjälpa till att höja medvetenheten hos svenska konsumenter. Internationellt kommer skatten skicka ett starkt budskap att Sverige verkar för giftfria produkter och förhoppningsvis inspirera andra länder att kopiera det svenska initiativet.

Anne-Sofie Bäckar, verksamhetschef på Chemsec