Därför avstår forskarna från offentlig debatt

Varför deltar forskare så sällan i den offentliga debatten? Det beror troligen på tre orsaker, skriver bland andra Christian Gadolin, lektor i företagsekonomi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Stundom hörs röster att fler forskare borde ta sitt ansvar genom att delta i och bidra till den offentliga debatten. Avsaknaden av deltagande påverkas troligen av tre anledningar, snarare än forskarkollektivets lättja.

Den första anledningen härrör ifrån det uttryck debatten har kommit att ta i vår samtid. Att skriva korta texter innehållande simplifierade resonemang med ”syftet att övertyga” är sällan något vi forskare jublar över. Att resonera och att belysa olika fenomens tvetydigheter och motstridigheter ligger oss närmre hjärtat. Vi ser helst att människor själva får reflektera och resonera kring frågor för att de sedan själva ska landa i ett ställningstagande. Det uttryck som den offentliga debatten har tagit i Sverige försvårar alltså forskares intåg.

ANNONS

Men till morgonkaffet är det ju betydligt enklare att läsa om vad någon känd profil anser att vi skall tycka, än att läsa ett inlägg av någon ”nobody” som uppmanar oss att tänka själva.

Den andra anledningen gäller det utrymme som oetablerade forskare faktiskt har möjligt att få i den offentliga debatten. Intresset hos rikstäckande medier för inlägg ifrån ”okända” forskare är i bästa fall modest. Istället förpassas ofta dessa inlägg till mer obskyra fora – med resultatet att möjligheten till genomslag kraftigt begränsas. Orsaken till avighet att publicera inlägg ifrån icke-etablerade forskare går inte endast att härleda till debattredaktionens illvilja. Om deras läsare hade efterfrågat den typ av debatt så hade de säkerligen försökt tillgodose den. Men till morgonkaffet är det ju betydligt enklare att läsa om vad någon känd profil anser att vi skall tycka, än att läsa ett inlägg av någon ”nobody” som uppmanar oss att tänka själva.

Den tredje anledningen härstammar inte ifrån dagens debattklimat utan ifrån akademin. Mer specifikt det ringa anseende som deltagande i den offentliga debatten har. Som forskare idag bygger du din karriär genom att publicera artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Det mesta annat är perifert, och den så kallade ”tredje uppgiften” har in i det närmsta blivit förpassad till att vara en fritidssysselsättning. Det spelar alltså inte särskilt stor roll för den egna karriären om du som forskare deltar i den offentliga debatten eller inte. Att det inte anses vara en viktig uppgift för forskare att kommunicera med samhället är beklämmande men tyvärr en realitet i praktiken.

ANNONS

De tre anledningarna vi har beskrivit ovan ämnar nyansera orsakerna till varför flera forskare inte deltar i debatten. Vi lämnar nu över till läsaren att själv begrunda fenomenet men också vad som behöver förändras för att flera forskare skall kunna få och ta utrymme i den offentliga debatten.

Christian Gadolin

lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde samt forskare på Chalmers tekniska högskola

Erik Eriksson

forskare på Chalmers tekniska högskola

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS