Replik
Skolans kvalitet, 6/12
Inte för att jag tror att Daniel Suhonen och Sten Svensson kan övertygas. De har ett tydligt ideologiskt motstånd mot friskolor. Men det är trots detta viktigt att påpeka fakta.
IFAU har konstaterat, i en stor vetenskaplig studie, att skolresultaten började falla innan friskolereformens införande. IFAU har också, i en annan studie, konstaterat att fallet förmodligen varit än värre om inte friskolorna funnits. När det gäller lärartätheten så har bland annat OECD understrukit att det inte är antalet lärare som är avgörande, utan lärarens kompetens.
Intressant nog finns inte kunskapsnivå med som ett kvalitetsmått i Suhonen/Svenssons artikel. Det mått som ändå måste vara det viktigast.
Avsevärt bättre
Skolinspektionen har konstaterat att friskolor, framförallt de stora skolhuvudmännen, är avsevärt bättre på att mäta och följa upp kunskapsresultat. Internationella Engelska Skolan presenterade nyligen en modell där de mäter hur elevers kunskapsnivå förändras utifrån de kunskaper de har när de börjar skolan. En sådan modell borde alla skolor ha. Då tydliggörs skolans förmåga att höja elevers kunskapsnivå – ”skoleffekten”.
Jag instämmer i att det är oroande att många skolor inte klarar det kompensatoriska uppdraget. Men för att vända den utvecklingen måste vi fokusera på ledarskapet i skolan, vad som händer i klassrummet och se till att resurser används på rätt sätt. Även där pekar Skolinspektionen på att det finns stora brister i den offentliga skolan. Åtta av tio skolor är kommunala, glöm inte det!
Till slut. Bland friskolorna är det framförallt de vinstdrivande som har elever från låginkomsttagarhushåll. IFAU har visat att det är de så kallat ideella som framförallt attraherar socioekonomiskt starkare grupper.
Åtta av tio anser att det är viktigt att få välja skola. Skolvalet borde utvecklas, inte avvecklas som Suhonen/Svensson vill.
Ulla Hamilton
Friskolornas Riksförbund