"Stärk inte rasistiska fördomar, Brå!" Det varnade en ledare i Aftonbladet från juni 2002. Tidningen hade fått kännedom om att Brottsförebyggande rådets (Brå) kommande rapport 2005 skulle börja redovisa brott utifrån etniskt ursprung. Ledarskribenten var upprörd. Skribenten menade att en uppdelning av brottsstatistiken utifrån etnicitet vore att spela rasisterna i händerna eftersom det riskerar att bekräfta rasistiska fördomar.
Stefan Löfven (S) har nyligen gjort flera uttalanden i samma anda. ”Gängkriminaliteten”, vidhåller han, ”har ingen koppling till migration”.
Siffror är inte rasistiskt
Alla är dock inte ense om att fakta i sig är något rasistiskt. Data och statistik är tvärtom bra för att ta reda på hur det ligger till. Sedan Brå:s senaste rapport publicerades har det gått nästan 15 år, vilket är en lång tid för en så angelägen samhällsfråga. Därför har jag nu uppdaterat denna rapport med datamaterial från Brå och SCB som sträcker sig fram till 2017, med titeln Invandring och brottslighet – En datauppdatering för 2000-talet.
Alla är dock inte ense om att fakta i sig är något rasistiskt. Data och statistik är tvärtom bra för att ta reda på hur det ligger till.
Brå:s första rapport från 1996, för perioden 1985-1989, visar att migranters andel av kategorin skäligen misstänkta för brott var ungefär 32 procent. I den andra rapporten från 2005, med data för 1997-2001, framkom att migranter stod för ungefär 46 procent av samtliga brott. Samtidigt hade deras befolkningsandel ökat från cirka 18 till 25 procent.
I min uppdatering har sju brottskategorier studerats: Mord, dråp och misshandel med dödlig utgång; Misshandel; Våldtäkt; Övriga sexualbrott; Rån; Stöld; samt Övriga brott.
I benämningen migrant ingår tre olika definitioner: personer födda i Sverige av en inrikes och en utrikes född förälder, personer födda i Sverige av två utrikes födda föräldrar och personer födda utrikes. Av Sveriges totalbefolkning på cirka tio miljoner var enligt denna definition cirka 3,3 miljoner människor migranter år 2017.
Oförändrad brottsbenägenhet
Vad har då hänt mellan 2001 och 2017? För första gången står de med utländsk bakgrund för en majoritet av registrerade brottsmisstankar: cirka 58 procent. Deras procentandel av befolkningen är nu 33 procent. Det betyder att individuella migranter alltså inte blivit mer brottsbenägna. Siffrorna beror nästan uteslutande på att att de nu utgör en större andel av vår befolkning.
Dessutom varierar det mellan brottskategorier. Angående ”Mord, dråp, och misshandel med dödlig utgång” har andelen skäligen misstänkta migranter ökat från cirka 42 procent i slutet av 1980-talet till 73 procent 2017. Knappt tre av fyra är alltså migranter. För ”misshandel” visar motsvarande siffror en uppgång från 34 procent till 63 procent. Brottskategorin ”våldtäkt” bryter dock trenden. I början av 2000-talet var ungefär 60 procent av skäligen misstänkta våldtäkter kopplade till migranter. 2017 var siffran 56 procent – en noterbar nedgång. Om statistiken påverkats av #metoo-debatten tar rapporten inte ställning till.
Om statistiska data underblåser högervindar är det inte statistikens fel
Vi ser också att brottsfrekvensen inom gruppen ej folkbokförda ökar kraftigt. Dessa personer är från utlandet, men räknas inte som personer med utländsk bakgrund eftersom de inte är folkbokförda i Sverige. Till denna grupp hör icke dokumenterade personer (”papperslösa”), asylsökande som ännu inte kommit in i systemet, utländska inbrottsligor, samt temporära besökare. Gruppens andel av brott ökade från tre procent 1985-1989 till 13 procent 2013-2017. Ungefär en av åtta skäligen misstänkta för brott i Sverige tillhör nu denna grupp. Eftersom den är relativt liten tyder siffrorna på att brottsbenägenheten inom gruppen är betydande.
Om statistiska data underblåser högervindar är det inte statistikens fel. Det blir inte mindre sant bara för att vi inte tycker om det. Vi måste hålla fast vid fakta i samhällsanalysen oavsett om resultatet är behagligt eller oroväckande.
Göran Adamson, docent i sociologi. Författare till rapporten Invandring och brottslighet – En datauppdatering för 2000-talet, tillgänglig på www.goranadamson.com/publications.
Publiceras som: Migrants and Crime in Sweden in the 21st Century – An empirical analysis based on data by the Crime Prevention Agency (Society, Jan/Feb, 2020).