Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

CSN-systemet hindrar livslånga lärandet

Det studiemedelssystem vi har i dag hämmar ett livslångt lärande. Det hindrar yrkesverksamma och de som är i en omställningsfas att kompetensutvecklas, skriver Anders Holger-Nilsson och Gabor Hajdu-Rafis, Unionen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I Unionen ser vi ständigt hur viktig aktuell kompetens är för möjlighet till fortsatt arbete vid omorganisationer. Det räcker inte längre med att skaffa sig en utbildning i sin ungdom och räkna med att vara attraktiv på arbetsmarknaden genom hela arbetslivet. Krav på ny och fräsch kunskap är ofta ett måste för fortsatt arbete eller byte av tjänst.

Det ligger i allas, samhällets, arbetsgivarnas och arbetstagarnas intresse att arbetskraften i Sverige kontinuerligt kompetensutvecklas. Från examen till pensionering. Det studiemedelssystem vi har i dag hämmar ett livslångt lärande.

Systemets åldersgränser, krav på minst halvtidsstudier, begränsat antal veckor med studiemedel och ett alldeles för lågt fribelopp vid deltidsstudier hindrar yrkesverksamma och de som är i en omställningsfas att kompetensutvecklas med studiemedel.

Översyn nödvändig

Enligt CSN:s egna beräkningar utgör andelen studenter med studiemedel över 35 år endast åtta procent av totala antalet studenter. Andelen över 40 år är bara fyra procent. Dessutom grundas SGI, den sjukpenningsgrundande inkomsten, i dag på arbete eller studiemedel. Den som har jobbat och tjänat in till SGI får studierna som överhoppningsbar tid – men bara om den studerar med studiemedel från CSN. En översyn av studiemedelssystemet är nödvändig!

Den som väljer att studera på egen bekostnad, utan studiemedel, hamnar utanför våra svenska trygghetssystem och går miste om intjänandemöjlighet till sjuklön, föräldrapenning och allmän pension.

Bör snarast genomföras

Vi i Unionen ser därför att följande punkter snarast bör genomföras:

  • Det behövs en fördubblad bidragsdel i studiemedlet för den som varit i arbetslivet i minst fem år.
  • Fribeloppet behöver höjas med ytterligare minst 20 procent.
  • Nedtrappningen av antalet veckor med studielån bör inledas först vid 50 års ålder.
  • Minst 40 veckor ska finnas kvar vid 60 års ålder.
  • Det behövs en rättighet till 60 nya veckor med studielån efter tio år i arbetslivet.
  • Det bör vara möjligt att studera med studiemedel på 25 procents studietakt, i stället för minst 50 procent som i dag.

Låt oss få utvecklas med studiemedel, under hela arbetslivet!

Anders Holger-Nilsson

ordförande Unionen Göteborg

Gabor Hajdu-Rafis

ledamot regionstyrelsen Unionen Göteborg